SNS Analys nr 30. Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel

Sofia Lundberg Per-Olov Marklund

Lyssna

Lyssna på seminariet

Det blir allt vanligare att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar. Tanken är att den offentliga sektorn genom sin köpkraft kan påverka produktionen och konsumtionen i en mindre miljöbelastande riktning. De politiska ambitionerna till trots är det relativt outforskat hur miljökrav påverkar leverantörers beteende.

sns_analys_nr_30.pdf 409,7 KB PDF

Per-Olov Marklund, fil.dr. i nationalekonomi vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet, och Sofia Lundberg, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, menar att det är viktigt att undersöka om grön upphandling verkligen kan bidra till att miljömål uppnås och vad en sådan politik kostar samhället.

– Det är av flera skäl problematiskt att förlita sig på styrmedel som inte har avsedd effekt. Till exempel kan det finnas alternativa styrmedel som har samma eller högre miljöeffekt, kanske också till en lägre kostnad, säger Per-Olov Marklund.

Studien gäller städtjänster men författarna pekar på generella problem med att använda offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Å ena sidan måste miljökraven som ställs i upphandlingen vara mer långtgående än den existerande miljöprestanda som leverantörerna har idag för att miljöbelastningen ska minska. Om anpassningskostnaderna är för höga i förhållande till leverantörernas förväntade avkastning på kontraktet, finns å andra sidan risken att för få leverantörer väljer att delta i upphandlingen – och då blir effekten liten i förhållande till miljömålen. Bristande konkurrens kan dessutom resultera i att priset för en vara eller tjänst blir högre.

I fallet med städtjänsterna verkar det vara så att kraven är för lågt ställda för att ge effekt. Studien omfattar över 300 upphandlingar och drygt 700 kontrakt som gäller städtjänster.

Ett annat problem som uppmärksammas i studien är att bristande uppföljning av miljökraven sannolikt minskar upphandlingens potential att fungera som ett miljöpolitiskt styrmedel. Endast i 10 procent av de upphandlingar som ingår i studien har myndigheten varit tydlig med att man avser följa upp hur miljökraven efterlevs.

Charlotta Faith-Ell, forskningsansvarig, WSP samhällsbyggnad, Peter Ljungbro, projektledare offentlig sektor, ISS, och Annie Stålberg, chef för enheten för policystyrning på Konkurrensverket, kommenterade rapporten.

– Det är en jättebra rapport. Man har saknat att få det här lätt förklarat. Den bekräftar helt klart min bild av hur offentlig upphandling fungerar som miljöpolitiskt styrmedel i Sverige, säger Charlotta Faith-Ell.


Charlotta Faith-Ell, Peter Ljungbro, Annie Stålberg, Sofia Lundberg, Per-Olov Marklund

Press

Miljö & Utveckling 2015-08-27: Miljökrav i upphandling ineffektivt styrmedel

Upphandling24 2015-06-04: Miljökrav missar målet