Under början av 1990-talet placerades nyanlända flyktingar i olika kommuner i Sverige. De som hamnade i kommuner där det redan fanns många personer från samma land som var egenföretagare, startade själva företag i större utsträckning än andra nyanlända. Det visar en ny SNS-rapport skriven av nationalekonomen Henrik Andersson.
I början av 1990-talet gällde ”Hela-Sverige-strategin”, som innebar att nyanlända flyktingar placerades i olika kommuner av dåvarande Invandrarverket. Henrik Andersson har följt 14 000 personer som kom till Sverige från ett tiotal länder under åren 1990–1991 och undersökt i vilken utsträckning de startade egna företag.
Hans studie visar att nyanlända som hamnade i kommuner med en större andel landsmän var mer benägna att bli egenföretagare inom de närmsta fem åren än andra nyanlända. Detta gällde dock endast om de landsmän som redan bodde i kommunen var företagare. En trolig förklaring är lokala etniska nätverk. De nyanlända fick tillgång till en stor kunskapsbank och lokal marknadskännedom genom sina landsmän som hade erfarenhet av att driva företag i Sverige.
– Om ambitionen är att få fler nyanlända att starta företag är nätverkande med företagare med liknande bakgrund en god väg framåt, säger Henrik Andersson, fil.dr i nationalekonomi.
Andersson har även följt hur det går ekonomiskt för egenföretagarna. Han finner att de nyanlända som blev egenföretagare tjänade mindre under de första tio åren i Sverige än de som var anställda. Samtidigt var de i lägre utsträckning beroende av ekonomiskt bistånd.
Författare
Henrik Andersson, fil.dr i nationalekonomi och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Kontakt
Henrik Andersson, henrik.andersson@statsvet.uu.se, 0704-69 42 49
Pressfrågor: Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se, 0703-82 20 95