SNS Analys nr 64. Långsiktiga effekter av mer undervisningstid

Martin Fischer Martin Karlsson Therese Nilsson

SNS Analys 2020.06.15

Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i rapporten "Långsiktiga effekter av mer undervisningstid". Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. Störst blev effekterna för de som fick mer undervisningstid under lågstadiet. Utöka undervisningstiden för yngre elever och erbjud lovskola så långt ned i åldrarna som möjligt, rekommenderar forskarna.

SNS Analys nr 64. Långsiktiga effekter av mer undervisningstid 178,7 KB PDF

Forskarna utvärderar effekterna av två samtida skolreformer, där den ena förlängde terminstiden och den andra lade till ytterligare ett obligatoriskt skolår i slutet av skoltiden. Studien visar att längre terminer har betydligt större effekter för arbetsmarknadsutfall än ett extra skolår i slutet av skoltiden. Resultaten drivs nästan uteslutande av kvinnor.

»Den förlängda terminstiden gjorde att kvinnor i genomsnitt fick 9,5 procent högre inkomster och 3,7 procent högre pensioner. Ett extra obligatoriskt läsår i slutet av skoltiden gav betydligt mindre effekt«, säger Martin Fischer, postdoktor, Karolinska Institutet (KI) och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Terminsförlängningen ledde också till att kvinnor ökade sitt arbetskrafts-deltagande och i större utsträckning fick kvalificerade jobb som krävde just de grundläggande läs-, skriv- och matematikförmågor som lärs ut i grundskolan. En förklaring till att framför allt kvinnor påverkades av reformen kan vara att deras inkomster och förvärvsfrekvens började på låga nivåer. Det rör sig snarare om att gapet i förhållande till män minskade, än att reformen särskilt gynnade kvinnor.

De positiva effekterna kan härledas till terminsförlängningar under de första fyra skolåren. Resultatet är även i linje med tidigare forskning, som visar på betydelsen av tidiga insatser för att skapa likvärdiga livschanser.

I dag kräver nästan alla yrken goda grundkunskaper. Samtidigt visar PISA-undersökningarna att just dessa kunskaper har stagnerat eller försämrats hos svenska elever under de senaste decennierna.

»Våra resultat är mycket relevanta för dagens skola eftersom vi ser växande skillnader i studieresultat. Vi visar att några veckor mer per år i grundskolan kan göra stor skillnad. Det är svårt att kompensera för dåliga grundkunskaper i efterhand«, säger Therese Nilsson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Mot bakgrund av resultaten föreslår författarna att lovskola, som nu utreds på uppdrag av regeringen, ska införas så långt ned i åldrarna som möljligt. De föreslår också att undervisningstiden för yngre elever utökas och blir densamma i alla kommuner.

Om rapporten

Forskarna använder ett unikt historisk datamaterial för att studera effekterna av två skolreformer som genomfördes i Sverige för 70-80 år sedan. Den ena reformen ökade undervisningstiden genom att förlänga skolans terminer motsvarande ett extra skolår. Den andra reformen förlängde den obligatoriska skolan med ett år i slutet av skoltiden, när eleverna var 13 år.

Författare

Martin Fischer, postdoktor, Karolinska Institutet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Martin Karlsson, professor i nationalekonomi, University of Duisburg-Essen

Therese Nilsson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Relaterat innehåll