Lyssna
Lyssna på presentationen
I en ny studie har forskarna Anders Böhlmark och Mikael Lindahl funnit att friskolereformen lett till bättre studieresultat – både för de elever som själva går i friskolorna och för eleverna i de kommunala skolorna.
Det fria skolvalet och friskolereformen är utan tvivel de mest genomgripande förändringarna av skolan sedan grundskolereformen 1962. Reformerna sjösattes på 1990-talet, men det är först nu vi börjar se de verkliga effekterna. Drygt 12 procent av niondeklassarna går idag i en friskola, men variationen inom landet är stor. I hälften av kommunerna finns ingen friskola alls, i de övriga varierar andelen elever som går i friskola mellan 1 och 45 procent.
Forskarna har för IFAU:s räkning undersökt hur andelen friskolor påverkat elevernas resultat och sannolikheten för att de går vidare till teoretiska gymnasiestudier och högskoleutbildning.
– Vi finner att fler friskolor i en kommun förbättrar elevernas resultat totalt sett i kommunen, utan att driva upp kostnaderna, säger Mikael Lindahl.
Även när hänsyn tas till kommunens socioekonomiska sammansättning och andra förändringar över tiden kvarstår detta resultat. De positiva effekterna kan inte heller förklaras av betygs- eller testresultatinflation.
Anders Böhlmark, fil. dr i nationalekonomi, är verksam vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och affilierad till IFAU.
Mikael Lindahl är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, innehavare av Kungliga Vetenskapsakademiens särskilda forskartjänst i ekonomiska vetenskaper, med finansiellt stöd från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, och affilierad till UCLS och IFAU.