SNS Konjunkturråd 2025: Hur får vi kostnadseffektiva investeringar som bidrar till energiomställningen?

Tre nationalekonomer undersöker vad som krävs för att Sverige ska säkra nödvändiga investeringar i ny fossilfri elproduktion. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2025.

Sverige hör till de länder i världen som är mest beroende av el. I sin nya energipolitiska inriktningsproposition bedömer regeringen att elbehovet kommer att dubbleras till år 2045. Till dess ska landet också bli klimatneutralt. För att klara detta krävs stora investeringar – i såväl elnät som fossilfri elproduktion.

Samtidigt blir den svenska elmarknaden alltmer integrerad med övriga Europas. Därmed påverkas elförsörjningen även av vad som sker utanför landsgränsen.

Så vilka tekniska möjligheter finns att bygga ut elproduktionen i stor skala? Vad kostar det? Och vilken roll ska staten ta? Det är några av de frågor som forskarna i SNS Konjunkturråd 2025 tar sig an under arbetet med sin kommande rapport.

»Det räcker inte att göra elförsörjningen utsläppsfri, den måste också vara tillförlitlig. Och risken för lokal elbrist har ökat under den pågående omställningen till mer av väderberoende elproduktion. Kompletterande kapacitet måste finnas i beredskap, men samtidigt blir det väldigt kostsamt med ett överdimensionerat elsystem. I rapporten analyserar vi även den här problematiken och pekar ut några tänkbara vägar framåt«, säger Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och ordförande i SNS Konjunkturråd 2025.

Ytterligare två forskare ingår i rådet: Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och tekn dr i elkraftteknik, samt Chloé Le Coq professor i nationalekonomi.

»Vi är väldigt glada att tre forskare med så djupa kunskaper på området tar sig an de här frågeställningarna för SNS räkning. Att klarlägga hur ny fossilfri elproduktion ska komma på plats så kostnadseffektivt som möjligt är en central fråga för att samhället under de närmaste decennierna«, säger Ilinca Benson, vd för SNS.

om sns konjunkturråd

SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.

SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

om författarna

Pär Holmberg är docent i nationalekonomi, tekn dr i elkraftteknik och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Chloé Le Coq är professor i nationalekonomi vid University of Paris-Panthéon-Assas och research fellow vid SITE vid Handelshögskolan i Stockholm.

Thomas Tangerås är docent i nationalekonomi och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.