Under åren 1990 till 1994 gjordes en stor offentlig satsning i svenskt arbetsliv med syfte att skapa bättre arbetsmiljö och öka produktiviteten i företag och förvaltningar. Arbetslivsfonden, som inrättades 1990, kom att utvecklas till ett förändringsprogram omfattande cirka 25 000 så kallade arbetsplatsprogram, med konsekvenser långt efter det att fonden avslutades. Denna rapport beskriver några resultat av en utvärdering av detta.
I rapporten diskuteras också en del slutsatser och idéer som ansluter till frågor som har tagits upp på den politiska dagordningen, till exempel i utredningen om ”kunskapsbildning i arbetslivet” och en pågående diskussion om vad staten och myndigheterna ska göra med arbetslivsutveckling när Arbetslivsfonden upphör.