SNS Utbildningskommission

SNS Utbildningskommission har varit ett femårigt forskningsprogram som startade 2011 med fokus på den övergripande frågan hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation. Forskningsprogrammet har haft en tvärvetenskaplig ansats och anlitat en lång rad forskare från olika discipliner (totalt 14 forskare).

Forskningsprogrammet har syftat till att ge en bred belysning av problem och utmaningar i den svenska skolan. Forskningsprogrammet har resulterat i totalt 5 delrapporter, författade av 14 forskare. Forskarna kommer från olika discipliner: pedagogik, nationalekonomi, företagsekonomi, naturvetenskap, statsvetenskap och historia.

Programmets studier har behandlat bland annat ledarskap i skolan och elevresultat, utvärderingssystem samt samband mellan utbildning och de kunskaper och färdigheter vi har som vuxna.

De 14 medverkande forskarna kommer från totalt 9 lärosäten: Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Stanford University, Lunds universitet, Umeå universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Högskolan Väst.

Publikationer

Policyidéer för svensk skola

Den sista av forskningsprogrammets rapporter är författad av Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH, och Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi, Stockholms universitet. Rapportförfattarna tar ett brett grepp på den svenska skolpolitiken. Analysen tar sin utgångspunkt i resultatförsämringen i svensk skola och behandlar en lång rad frågor: lärarnas ställning och utbildning, undervisningskvaliteten, likvärdigheten, resurser och betyg och de stora reformerna på 1990-talet.

Läs mer

Lära för livet? Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter

Författare: Jan-Eric Gustafsson, Patrik Lind, Erik Mellander och Mats Myrberg.
En internationell studie av den vuxna befolkningens kunskaper visar på samma försämring av kunskapsläget i läsning och matematik bland yngre vuxna som vi sett i PISA-undersökningens analys av skolelever. Liksom i PISA-undersökningen ser vi fallande resultat för de som lämnat den svenska grundskolan under senare år.

Läs mer

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter

Författare: Jan-Eric Gustafsson, Christina Cliffordson och Gudrun Erickson.
Sverige behöver utveckla ett nationellt utvärderingssystem för skolan och Högskoleprovets användning som urvalsinstrument till universitet och högskolor bör minimeras. Det är två av slutsatserna i rapporten. Forskarna ger ett antal konkreta förslag på hur skolans utvärderingssystem kan förbättras och på hur antagningssystemet för den högre utbildningen bör se ut.

Läs mer

Utbildning, forskning, samverkan. Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?

Författare: Arthur Bienenstock, Sylvia Schwaag Serger, Mats Benner och Anne Lidgard.
Svenska universitet bör utlysa alla akademiska tjänster internationellt och undervisningens roll i forskarkarriären bör uppvärderas, det är några av slutsatserna i denna rapport. I rapporten görs en jämförande analys av svenska universitet och de amerikanska toppuniversiteten Stanford och Berkeley. Jämförelsen visar på en rad områden där svenska universitet och högskolor har förbättringspotential.

Läs mer

Rektor – en stark länk i styrningen av skolan

Författare: Olof Johansson och Elisabet Nihlfors.
Mellan rektorer och politiker råder idag ett bristande förtroende. Rektorerna anser att lokalpolitikerna saknar tillräcklig kompetens samtidigt som politikerna saknar tilltro till rektorernas kapacitet och kompetens att utveckla skolan. Det är slutsatserna i denna rapport. I rapporten redovisas en unik undersökning bland rektorer och lokalpolitiker i ansvariga nämnder i hela Sverige.

Läs mer

Fakta om projektet

Genomförda konferenser

Utöver de fem forskningsrapporterna har SNS ordnat totalt 20 konferenser inom ramen för SNS Utbildningskommission.

21-22/ 2016: Utmaningar för en svensk skola i världsklass Länk till programmet
27/11-2014: Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?
4/11-2014: Stor brist på behöriga lärare – vilka åtgärder behövs?
1/4-2014: Den svenska skolan – flumskola eller modern och framåtblickande?
11/3-2014: Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter
5/3-2014: Utbildning, forskning, samverkan. Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?
20/2-2014: Kommunaliseringens effekter i den svenska skolan
4/12-2013: Vart är svensk skola på väg? Resultaten från en ny PISA-undersökning
18/11-2013: Hur hållbar är den nya lärarutbildningen?
21/10-2013: Forskningsrapport: Rektor – en stark länk i styrningen av skolan
10/10-2013: Massive Open Online Courses – hur påverkas svenska universitet?
15/5-2013: Att utvärdera svenska universitet och högskolor
18/3-2013: Hur bryter vi trenden för svensk skola?
27/11-2012: Hur kan hjärnforskningen bidra till bättre undervisning?
15/5-2012: Ett utbildningssystem för konkurrenskraft. Pasi Sahlberg om finska lärdomar

Finansiering och referensgrupp

En referensgrupp med ledande företrädare för företag och myndigheter har knutits till kommissionen för att ge intellektuellt och finansiellt stöd. Referensgruppen ska tillföra synpunkter på inriktningen av projektet och träffar forskarna under arbetets gång för att ge synpunkter.
Referensgruppen består av Skolverket, Sveriges Skolledarförbund, Skolinspektionen, Tieto, EY, Lärarförbundet, Stockholms stad, Theducation AB, KTH, SKL, LO och Viktor Rydbergs Stiftelse. Referensgruppen leds av ordförande Peter Gudmundsson, rektor KTH.

Kommissionens expertgrupp

Till SNS Utbildningskommission har också knutits en expertgrupp.

Expertgruppen består av: Anders Björklund, professor i nationalekonomi, Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet, Arvid Carlsson, professor, Nobelpristagare i medicin 2000, Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Lars Heikensten, vd Nobelstiftelsen, Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap, KI, Pär Nuder, f d finansminister, Bengt Samuelsson, professor, Nobelpristagare i medicin 1982, och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH.

Tidsplan

Forskningsprogrammet sjösattes 2011 och avslutades våren 2016 i och med SNS skolpolitiska konferens.

Har du frågor om forskningsprogrammet?

Kontakta Mia Horn af Rantzien, miah@sns.se.