Frågor om migration och integration står i dag högt på den politiska dagordningen. Målet med seminarieserien Mötesplats integration är att öka kunskapen om integrationens förutsättningar och framgångsfaktorer.
Syftet med Mötesplats integration är att skapa ett forum där akademi, näringsliv, offentlig förvaltning och andra samhällsaktörer kan dela kunskap och erfarenheter med varandra. Vi kommer att presentera såväl svenska som internationella forskningsstudier. Dessutom uppmärksammar vi utredningar och lyfter fram goda exempel. Vi vill tillsammans med seminariedeltagarna kartlägga de främsta hindren för lyckad integration – och diskutera möjliga lösningar.
Aktuella teman är asylmottagningssystemet, bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Bland annat kommer följande frågeställningar att belysas:
Mötesplats integration kommer att pågå i tre år, 2017–2019, och finansieras med stöd från Tillväxtverket.
Om du har frågor kring Mötesplats integration, kontakta Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.
Regeringen har gett riksåklagare Petra Lundh uppdraget att se över hur en lag mot hedersbrott kan utformas. SNS arrangerar en hearing där riksåklagaren berättar om uppdraget och vi diskuterar hur hedersrelaterad brottslighet kan förebyggas.
Se seminariet på SNS Play.
Nationalekonomen Johanna Rickne har i en ny SNS-rapport undersökt om rutavdraget är effektivt för att skapa sysselsättning för grupper i ekonomiskt utanförskap, såsom flyktinginvandrare och lågutbildade. Medverkade vid seminariet gjorde även Lisa Bondesson (samhällspolitisk chef Kommunal), Anders Forslund (professor i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), Monica Lindstedt (grundare av Hemfrid) och Annika Qarlsson (riksdagsledamot för centerpartiet och förste vice ordförande i EU-nämnden).
Se seminariet på SNS Play.
Utrikes födda kvinnor har svagare arbetsmarknadsanknytning än inrikes födda kvinnor och utrikes födda män. Statistiken ser likadan ut i alla de nordiska länderna. Vilka etableringsinsatser har prövats och vad har visat sig fungera?
Frida Karlsson presenterar Riksrevisionens granskning om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken. Catrine Bangum, Nordiska ministerrådet, presenterar rådets kartläggningar av de nordiska ländernas olika insatser för utrikes födda kvinnor. Hennes presentation kommer att hållas på norska. Deltar gör även Gulan Avci, Liberalerna, och Josefine Palmqvist Schultz, ESF-projektet Jämställd etablering.
Se seminariet på SNS Play.
Vad är sysselsättningskrav och varför ställs de? Bidrar kraven till att öka sysselsättningen bland de som står längst från arbetsmarknaden? Hur påverkar sysselsättningskrav i upphandlingar konkurrensen och upphandlingskostnaderna?
Forskare och representanter från statliga myndigheter, kommuner, fackliga organisationer och näringsliv förklarar och diskuterar för- och nackdelarna med sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar.
Se konferensen på SNS Play.
Yrkesintroduktionsanställningar – YA – ger unga och nyanlända möjlighet att under arbetstid lära sig relevanta yrkeskunskaper. Med hjälp av en YA-anställning kan nyanlända komplettera yrkeserfarenhet från hemlandet och bygga viktiga kontaktnät. Ändå nyttjar inte nyanlända YA-jobben i lika stor utsträckning som gruppen unga. Varför är det så? YA-delegationens ordförande Pia Enochsson och huvudsekreterare Marianne Feldt presenterade slutsatserna från delegationens arbete. Deltog gjorde även Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, Stefan Björnestöl, ombudsman hos GS, facket för skogs-, trä och grafisk bransch, Henrik Smedmark, utbildningsansvarig hos TMF – Trä- och Möbelföretagen, Mathias Wahlsten, chef för verksamhetsanalysenheten på Arbetsförmedlingen och Håkan Björklund, ansvarig för public affairs på Axfood.
Hur väl vi lyckas med integrationen på arbetsmarknaden är av stor betydelse, både för de individer som har invandrat till Sverige och för den svenska samhällsekonomin. Vilka lärdomar kan vi dra från de senaste decenniernas erfarenheter av flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige? Tre forskare deltog på seminariet: Joakim Ruist, doktor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och författare av rapporten Tid för integration – en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering, Olof Åslund, generaldirektör och chef för IFAU, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet (SOFI).
Förberedande och orienterande utbildning är den vanligaste insatsen inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Under 2017 deltog drygt 42 000 nyanlända i insatsen, till en kostnad av 1,6 miljarder kronor. Är det en effektiv åtgärd för att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden? Om inte, vilka är alternativen? Marie Gartell, ämnessakkunnig vid Riksrevisionen och projektledare för granskningen ”Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget”, presenterade granskningen på SNS. Även Daniel Eriksson, vd, Antenn, Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och medlem i SNS Konjunkturråd 2017 och Annika Sundén, analysdirektör, Arbetsförmedlingen, deltog.
Hur ska framtidens mottagande av asylsökande och nyanlända utformas så att de snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället? Vad kan göras för att skapa ett mer sammanhållet system för bosättning? Och hur kan ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter tydliggöras? Dessa frågor har analyserats i Mottagandeutredningen, som 16 april presenterades på SNS av särskilde utredare Martin Olauzon. Medverkade gjorde även Mikael Ribbenvik, generaldirektör vid Migrationsverket, Vesna Jovic, verkställande direktör vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Annika Sundén, analysdirektör vid Arbetsförmedlingen.
Många asylsökande och nyanlända i Sverige lider av psykisk ohälsa. Vilka faktorer har betydelse för flyktingars psykiska hälsa? Hur ser behandlingsmöjligheterna ut och vilka är vägarna framåt? Talarna som deltog var Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola, Solvig Ekblad, leg psykolog vid Akademiskt primärvårdscentrum, SLSO, och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet, Niklas Möller, verksamhetschef på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala och Mats Eliasson, marknadsdirektör på Samhall.
Är egenföretagande bland utrikes födda en nyckel till framgångsrik integration? Utrikes födda företagare möter ofta andra förutsättningar än svenskfödda. Hur ser hindren ut och vad kan vi lära av goda exempel och forskning på området? Med bland andra Lina Aldén, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister och Susanne Najafi, medgrundare, Backing Minds.
Vilka underlag utgår regeringen från när den fattar beslut om migrationspolitiken? Hur ser analyserna av möjliga konsekvenser ut? Med bland andra Helena Lindberg, riksrevisor och Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.
I Sverige tar det cirka nio år innan hälften av dem som flyktinginvandrat är etablerade på arbetsmarknaden. Hur ser det ut i våra grannländer? Vad kan vi lära av varandra? Medverkar gör Bernt Bratsberg, seniorforskare vid Frischsenteret i Oslo, Marie Louise Schultz-Nielsen, seniorforskare vid Rockwool Fonden i Köpenhamn och Olof Åslund, generaldirektör vid IFAU och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Hur kan civilsamhället bäst bidra till att skapa nätverk och påbörja etableringsprocessen för nyanlända vuxna och barn? Hur ser samverkan ut mellan civilsamhället och myndigheter respektive näringsliv? Vad kan bli bättre?
SNS anordnade en workshop om hur civilsamhällets arbete med integration av nyanlända kan stärkas och underlättas. Vi bjöd in centrala aktörer inom civilsamhället, offentlig sektor och näringsliv för att under en förmiddag utbyta kunskaper och erfarenheter kring hur det fortsatta integrationsarbetet bör se ut. Syftet var också att samla idéer och förslag till SNS treåriga seminarieserie Mötesplats integration och forskningsprojektet Lärdomar om integration.
Under 2015–2016 tog Sverige på kort tid emot väldigt många asylsökande. Hur påverkade det konsumtionen av nyheter om flyktingar? Och vilket inflytande kan människors informationsinhämtning ha på deras attityder till invandring och migrationspolitik? Dessa frågor diskuteras under seminariet med Eleonora Freddi, doktor i nationalekonomi vid Tilburg University, Jonas Hinnfors, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Johan Lindell, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet samt Patrik Vuorio, utvecklingsstrateg i Järfälla kommun.
I Sverige finns det mycket få lågkvalificerade jobb. Samtidigt saknar många nyanlända utbildning och kvalifikationer. Behövs fler så kallade enkla jobb? Vad innebär LO:s initiativ med utbildningsjobb? Vad säger forskningen? Det är några frågor som diskuteras på seminariet med Therese Guovelin, vice ordförande LO, Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, samt Lena Hensvik, docent i nationalekonomi och en av ledamöterna i SNS Konjunkturråd 2017.
Vilka är de största hindren för att ordna boende för nyanlända? Har den nya anvisningslagen haft önskad effekt? Tar kommunerna sitt ansvar? Och hur fungerar samarbetet mellan kommunerna? Medverkar gör Kerstin Annadotter, universitetsadjunkt i bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan och Ann-Sofie Eriksson, sektionschef, SKL. Dessutom förmedlas kommunperspektivet av Boel Godner (S), kommunstyrelseordförande, Södertälje kommun, Leif Gripestam (M), kommunstyrelseordförande, Täby kommun och Lars Rådén (M), kommunalråd, Solna stad.
Hur väl vi lyckas med integrationen på arbetsmarknaden är av stor betydelse, både för de individer som har invandrat till Sverige och för den svenska samhällsekonomin. Vilka lärdomar kan vi dra från de senaste decenniernas erfarenheter av flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige? Tre forskare deltog på seminariet: Joakim Ruist, doktor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och författare av rapporten Tid för integration – en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering, Olof Åslund, generaldirektör och chef för IFAU, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet (SOFI).
I dag finns en rad olika subventioner och insatser som ska hjälpa nyanlända och andra utsatta grupper till arbete. Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg berättade om myndighetens samordnande ansvar för etableringen av nyanlända. Kommenterade gjorde Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi och ledamot i SNS Konjunkturråd 2017, Fredrik Gren, vd för Ambea och Josefin Malmqvist (M), kommunalråd.
Inrikesminister Anders Ygeman (s), Anneli Bergholm-Söder, chef för operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Mikael Ribbenvik, tf. generaldirektör vid Migrationsverket diskuterade Sveriges flyktingmottagande under hösten 2015. Lena Marcusson, presenterade utredningen Att ta emot människor på flykt – Sverige hösten 2015, i vilken hon bistod som expert. Vidare presenterade Robert Boije, chefsekonom och avdelningschef för Riksrevisionens effektivitetsrevision, den granskningsrapport som Riksrevisionen släppte på temat i januari 2017.
Tiden som asylsökande i Sverige är lång och präglas ofta av passivt väntande. Fredrik Bengtsson från Migrationsverket och forskaren Kristina Gustafsson från Linnéuniversitetet diskuterade bl.a. vilka hinder som finns för tidiga integrationsinsatser. Även statssekreterare Lars Westbratt och Karina Uddén från Länsstyrelsen Stockholm deltog i samtalet. Helena Blomquist ledde seminariet.
Den 31 januari 2017 släpptes SNS Analys 40: ”Invandring och arbetsmarknaden för infödda – erfarenheter från Danmark” och författaren Mette Foged från Köpenhamns universitet presenterade rapporten vid ett seminarium på SNS. Studien undersöker hur flyktinginvandringen i Danmark 1995–2003 påverkade den infödda arbetskraftens rörlighet, lön och sysselsättning. Kommenterade rapporten gjorde Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, och Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola.
Läs mer om seminariet och ladda ner analysen.
Många asylsökande och nyanlända i Sverige lider av psykisk ohälsa. Vilka faktorer har betydelse för flyktingars psykiska hälsa? Hur ser behandlingsmöjligheterna ut och vilka är vägarna framåt? Talarna som deltog var Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola, Solvig Ekblad, leg psykolog vid Akademiskt primärvårdscentrum, SLSO, och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet, Niklas Möller, verksamhetschef på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala och Mats Eliasson, marknadsdirektör på Samhall.
En norsk studie av nationalekonomen Nina Drange visar att förskolan kan bidra till förbättrad integration, bland annat genom att stärka barns språkkunskaper. Vad kan Sverige lära av studien? Vilken roll kan förskolan spela för integrationen? Medverkade gjorde Nina Drange, Senior Researcher, Statistiska Sentralbyrå Norge, Karianne Stensrud, verksamhetschef på Pysslingen Förskolor, Academedia, Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet och Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin.
Förberedande och orienterande utbildning är den vanligaste insatsen inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Under 2017 deltog drygt 42 000 nyanlända i insatsen, till en kostnad av 1,6 miljarder kronor. Är det en effektiv åtgärd för att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden? Om inte, vilka är alternativen? Marie Gartell, ämnessakkunnig vid Riksrevisionen och projektledare för granskningen ”Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget”, presenterade granskningen på SNS. Även Daniel Eriksson, vd, Antenn, Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och medlem i SNS Konjunkturråd 2017 och Annika Sundén, analysdirektör, Arbetsförmedlingen, deltog.