Mötesplats integration

Frågor om migration och integration står i dag högt på den politiska dagordningen. Målet med seminarieserien Mötesplats integration är att öka kunskapen om integrationens förutsättningar och framgångsfaktorer.

Syftet med Mötesplats integration är att skapa ett forum där akademi, näringsliv, offentlig förvaltning och andra samhällsaktörer kan dela kunskap och erfarenheter med varandra. Vi kommer att presentera såväl svenska som internationella forskningsstudier. Dessutom uppmärksammar vi utredningar och lyfter fram goda exempel. Vi vill tillsammans med seminariedeltagarna kartlägga de främsta hindren för lyckad integration – och diskutera möjliga lösningar.

Aktuella teman är asylmottagningssystemet, bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Bland annat kommer följande frågeställningar att belysas:

  • Vilka goda exempel på integrationslösningar finns i kommunerna?
  • Hur klarar andra länder integrationen?
  • Hur ska skolan bäst organiseras för nyanlända?
  • Hur kan företag bidra med nya lösningar?

Mötesplats integration kommer att pågå i tre år, 2017–2019, och finansieras med stöd från Tillväxtverket.

Om du har frågor kring Mötesplats integration, kontakta Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Mottagandeutredningen presenteras på SNS

Hur ska framtidens mottagande av asylsökande och nyanlända utformas så att de snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället? Vad kan göras för att skapa ett mer sammanhållet system för bosättning? Och hur kan ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter tydliggöras? Dessa frågor har analyserats i Mottagandeutredningen, som 16 april presenterades på SNS av särskilde utredare Martin Olauzon. Medverkade gjorde även Mikael Ribbenvik, generaldirektör vid Migrationsverket, Vesna Jovic, verkställande direktör vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Annika Sundén, analysdirektör vid Arbetsförmedlingen.

Lyssna på podden.

Företagande och entreprenörskap bland utrikes födda – utmaningar och goda exempel

Är egenföretagande bland utrikes födda en nyckel till framgångsrik integration? Utrikes födda företagare möter ofta andra förutsättningar än svenskfödda. Hur ser hindren ut och vad kan vi lära av goda exempel och forskning på området? Med bland andra Lina Aldén, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister och Susanne Najafi, medgrundare, Backing Minds.

Lyssna på podden.

Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Vilka underlag utgår regeringen från när den fattar beslut om migrationspolitiken? Hur ser analyserna av möjliga konsekvenser ut? Med bland andra Helena Lindberg, riksrevisor och Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Lyssna på podden.

Hur ska flyktingar få jobb? Erfarenheter från de nordiska länderna

I Sverige tar det cirka nio år innan hälften av dem som flyktinginvandrat är etablerade på arbetsmarknaden. Hur ser det ut i våra grannländer? Vad kan vi lära av varandra? Medverkar gör Bernt Bratsberg, seniorforskare vid Frischsenteret i Oslo, Marie Louise Schultz-Nielsen, seniorforskare vid Rockwool Fonden i Köpenhamn och Olof Åslund, generaldirektör vid IFAU och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Lyssna på podden.

Undviker vi nyheter om flyktingar för att slippa känna empati som förpliktigar?

Under 2015–2016 tog Sverige på kort tid emot väldigt många asylsökande. Hur påverkade det konsumtionen av nyheter om flyktingar? Och vilket inflytande kan människors informationsinhämtning ha på deras attityder till invandring och migrationspolitik? Dessa frågor diskuteras under seminariet med Eleonora Freddi, doktor i nationalekonomi vid Tilburg University, Jonas Hinnfors, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Johan Lindell, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet samt Patrik Vuorio, utvecklingsstrateg i Järfälla kommun.

Lyssna på podden.

Hur kan civilsamhällets arbete för integration av nyanlända underlättas? – workshop på SNS

Hur kan civilsamhället bäst bidra till att skapa nätverk och påbörja etableringsprocessen för nyanlända vuxna och barn? Hur ser samverkan ut mellan civilsamhället och myndigheter respektive näringsliv? Vad kan bli bättre?
SNS anordnade en workshop om hur civilsamhällets arbete med integration av nyanlända kan stärkas och underlättas. Vi bjöd in centrala aktörer inom civilsamhället, offentlig sektor och näringsliv för att under en förmiddag utbyta kunskaper och erfarenheter kring hur det fortsatta integrationsarbetet bör se ut. Syftet var också att samla idéer och förslag till SNS treåriga seminarieserie Mötesplats integration och forskningsprojektet Lärdomar om integration.

Hur kan arbetsmarknadens parter hjälpa nyanlända till jobb?

I Sverige finns det mycket få lågkvalificerade jobb. Samtidigt saknar många nyanlända utbildning och kvalifikationer. Behövs fler så kallade enkla jobb? Vad innebär LO:s initiativ med utbildningsjobb? Vad säger forskningen? Det är några frågor som diskuteras på seminariet med Therese Guovelin, vice ordförande LO, Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, samt Lena Hensvik, docent i nationalekonomi och en av ledamöterna i SNS Konjunkturråd 2017.

Lyssna på podden.

Anvisning eller eget boende – hur påverkas kommunerna?

Vilka är de största hindren för att ordna boende för nyanlända? Har den nya anvisningslagen haft önskad effekt? Tar kommunerna sitt ansvar? Och hur fungerar samarbetet mellan kommunerna? Medverkar gör Kerstin Annadotter, universitetsadjunkt i bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan och Ann-Sofie Eriksson, sektionschef, SKL. Dessutom förmedlas kommunperspektivet av Boel Godner (S), kommunstyrelseordförande, Södertälje kommun, Leif Gripestam (M), kommunstyrelseordförande, Täby kommun och Lars Rådén (M), kommunalråd, Solna stad.

Lyssna på podden.

Flyktingars integration på svensk arbetsmarknad över tid

Hur väl vi lyckas med integrationen på arbetsmarknaden är av stor betydelse, både för de individer som har invandrat till Sverige och för den svenska samhällsekonomin. Vilka lärdomar kan vi dra från de senaste decenniernas erfarenheter av flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige? Tre forskare deltog på seminariet: Joakim Ruist, doktor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och författare av rapporten Tid för integration – en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering, Olof Åslund, generaldirektör och chef för IFAU, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet (SOFI).

Hur får vi fler nyanlända i jobb?

I dag finns en rad olika subventioner och insatser som ska hjälpa nyanlända och andra utsatta grupper till arbete. Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg berättade om myndighetens samordnande ansvar för etableringen av nyanlända. Kommenterade gjorde Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi och ledamot i SNS Konjunkturråd 2017, Fredrik Gren, vd för Ambea och Josefin Malmqvist (M), kommunalråd.

Lyssna på podden.

Flyktingmottagandet hösten 2015 – vilka lärdomar kan dras?

Inrikesminister Anders Ygeman (s), Anneli Bergholm-Söder, chef för operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Mikael Ribbenvik, tf. generaldirektör vid Migrationsverket diskuterade Sveriges flyktingmottagande under hösten 2015. Lena Marcusson, presenterade utredningen Att ta emot människor på flykt – Sverige hösten 2015, i vilken hon bistod som expert. Vidare presenterade Robert Boije, chefsekonom och avdelningschef för Riksrevisionens effektivitetsrevision, den granskningsrapport som Riksrevisionen släppte på temat i januari 2017.

Lyssna på podden.

Väntan på asylbeslut – hur kan tiden kortas och göras mer aktiv?

Tiden som asylsökande i Sverige är lång och präglas ofta av passivt väntande. Fredrik Bengtsson från Migrationsverket och forskaren Kristina Gustafsson från Linnéuniversitetet diskuterade bl.a. vilka hinder som finns för tidiga integrationsinsatser. Även statssekreterare Lars Westbratt och Karina Uddén från Länsstyrelsen Stockholm deltog i samtalet. Helena Blomquist ledde seminariet.

Lyssna på podden.

Hur påverkar flyktinginvandring lågutbildade på arbetsmarknaden?

Den 31 januari 2017 släpptes SNS Analys 40: ”Invandring och arbetsmarknaden för infödda – erfarenheter från Danmark” och författaren Mette Foged från Köpenhamns universitet presenterade rapporten vid ett seminarium på SNS. Studien undersöker hur flyktinginvandringen i Danmark 1995–2003 påverkade den infödda arbetskraftens rörlighet, lön och sysselsättning. Kommenterade rapporten gjorde Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, och Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola.

Läs mer om seminariet och ladda ner analysen.

Vad kan göras för att stärka den psykiska hälsan hos asylsökande och nyanlända?

Många asylsökande och nyanlända i Sverige lider av psykisk ohälsa. Vilka faktorer har betydelse för flyktingars psykiska hälsa? Hur ser behandlingsmöjligheterna ut och vilka är vägarna framåt? Talarna som deltog var Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola, Solvig Ekblad, leg psykolog vid Akademiskt primärvårdscentrum, SLSO, och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet, Niklas Möller, verksamhetschef på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala och Mats Eliasson, marknadsdirektör på Samhall.

Förskolans betydelse för integrationen

En norsk studie av nationalekonomen Nina Drange visar att förskolan kan bidra till förbättrad integration, bland annat genom att stärka barns språkkunskaper. Vad kan Sverige lära av studien? Vilken roll kan förskolan spela för integrationen? Medverkade gjorde Nina Drange, Senior Researcher, Statistiska Sentralbyrå Norge, Karianne Stensrud, verksamhetschef på Pysslingen Förskolor, Academedia, Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet och Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin.

Effektiva insatser för att få nyanlända i jobb

Förberedande och orienterande utbildning är den vanligaste insatsen inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Under 2017 deltog drygt 42 000 nyanlända i insatsen, till en kostnad av 1,6 miljarder kronor. Är det en effektiv åtgärd för att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden? Om inte, vilka är alternativen? Marie Gartell, ämnessakkunnig vid Riksrevisionen och projektledare för granskningen ”Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget”, presenterade granskningen på SNS. Även Daniel Eriksson, vd, Antenn, Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och medlem i SNS Konjunkturråd 2017 och Annika Sundén, analysdirektör, Arbetsförmedlingen, deltog.