Projektet behandlar förtidspensionssystemet – eller som det numera kallas, sjukersättningen – och dess betydelse för äldres utträde från arbetslivet.
Vi ger en historisk översikt över förtidspensionssystemets utveckling vad gäller både formella kvalifikationsregler och administrationen av systemet. Fokus läggs sedan på att analysera resultatet av de hårdare kvalifikationskraven för att bli beviljad förtidspension som genomförts under senare hälften av 2000-talet, vilket har lett till en kraftig minskning av antalet nybeviljade förtidspensionärer.
Nyckelfrågan är vad som händer med de personer som i och med de hårdare kraven inte blir beviljade förtidspension. Återfinns de i andra försäkringssystem, i socialbidragssystemet eller i arbete? Kan vi se några hälsoeffekter av de förändrade kvalifikationskraven? Projektet bidrar till diskussionen om vilka krav de senaste skärpningarna i förtidspensionen tillsammans med en planerad höjning av pensionsåldern ställer på andra trygghetssystem och på arbetsmarknadspolitiken.
Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, forskningsledare, SNS.
Mikael Blomberg, mikael.blomberg@sns.se, 070 991 62 11, SNS.
Per Johansson, professor i statistik, Uppsala universitet och IFAU
Lisa Laun, fil dr i nationalekonomi och forskare vid IFAU
Mårten Palme, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Helena Stensöta, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet.
Rapporten Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv presenterades 17 maj 2018.
Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.