Elnätspriserna har ökat mer i Sverige än i våra nordiska grannländer. I samma länder ställs också hårdare krav på att elnätsföretagen ska göra löpande effektiviseringar. Det finns därför tecken på att den svenska regleringen av elnäten inte fungerar tillfredsställande, skriver forskarna Erik Lundin och Magnus Söderberg i en ny SNS-rapport.
Under åren 2010–2020 ökade elnätstarifferna i Sverige med i genomsnitt 37 procent. Samtidigt låg motsvarande priser i princip stilla i Norge och Danmark. Visserligen ökade priserna väsentligt även i Finland under samma period, men inte lika mycket som i Sverige. Till skillnad från i Sverige är det dessutom uppenbart att ökningen i Finland berodde på kvalitetshöjande investeringar, skriver Erik Lundin och Magnus Söderberg i SNS-rapporten Analys av priser och reglering på den svenska elnätsmarknaden. Vad kan vi lära av våra grannländer?
»Vi har jämfört internationella data och de svenska prisökningarna sticker ut i såväl Norden som EU. Att vindkraftsutbyggnaden har varit större i Sverige än i andra länder kan bara delvis förklara prisskillnaderna. Detta kan vara ett tecken på brister i Sveriges elnätsreglering. En fungerande reglering kännetecknas bland annat av att nätpriserna inte ökar uppenbart mer än vad de gör i andra, jämförbara länder«, säger Erik Lundin, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
Lundin och Söderberg pekar även på att Energimarknadsinspektionens särskilda effektiviseringskrav på nätbolagen inte ser ut att ha fungerat som det var tänkt.
»Detta är särskilt besvärande eftersom elnäten står inför en period av rejäl upprustning. Inför en sådan fas är det särskilt viktigt att endast nödvändiga investeringar stimuleras. Vi ser också att Sverige ställer lägre krav på effektivisering än andra nordiska länder«, säger Magnus Söderberg, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad.
I Norge och Finland får nätbolag dessutom höja intäktstaket – som bestämmer hur stora intäkter de får ha från kunder under en viss period – för att finansiera forskning och utveckling. Så borde det vara även i Sverige, menar Lundin och Söderberg. De efterlyser också en striktare utformning av effektiviseringskravet på nätbolag samt bättre beräkningar att använda som underlag för att fastställa kravnivån.
om författarna
Erik Lundin är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
Magnus Söderberg är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad.