Intuition, omedvetna tumregler och medvetna misstolkningar påverkar våra val när vi fattar beslut – både för egen del och när det gäller användning av offentliga medel, enligt nationalekonomen Gustav Tinghög. I SNS-rapporten ”Alternativkostnadens psykologi – känslor och kostnadseffektivitet vid beslut i offentlig sektor” sammanställer han resultaten från beteendeexperiment om prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården.
Tinghög visar att så väl vanliga medborgare som offentliga beslutsfattare ofta bortser från att det finns en alternativ användning av resurserna när de ställs inför att fatta beslut om offentliga utgifter. I ett experiment fick till exempel deltagarna fatta beslut om att genomföra en sjukvårdsreform. Hälften blev uppmärksammade på att det även fanns andra saker som pengarna kunde användas till. Den andra hälften fick inte någon sådan information. Det visade sig att de som blev uppmärksammade på att det fanns ett alternativt användningsområde i lägre utsträckning ansåg att reformen skulle genomföras. Detta gällde både för vanliga medborgare och för experter inom sjukvården.
»Oförmågan att ta hänsyn till alternativkostnader kan förklara varför offentliga budgetar ofta blir övertrasserade. Men framför allt innebär det att våra knappa resurser inte används där de gör mest nytta. I förlängningen kan detta leda till ökat lidande, förlorade liv och ökad politisk polarisering«, menar Gustav Tinghög.
Tinghög menar att beslutsfattare behöver ha ett mer strukturerat förhållningssätt till alternativkostnader vid såväl stora som små offentliga beslut. Det är viktigt att utveckla system och rutiner som stödjer beslutsfattare att på ett medvetet sätt väga kostnader mot nytta vid beslut.
Gustav Tinghögs forskning visar även att känslor spelar stor roll för prioriteringsbeslut och att det kan förklara varför alternativkostnader ignoreras.
»När vi fattar beslut väljer vi oftast det alternativ som är emotionellt mest framträdande och enklast att rättfärdiga både för oss själva och andra. Därför motiveras offentligt beslutsfattande ofta utifrån rädslan att göra fel snarare än viljan att göra rätt«, säger Gustav Tinghög.
»Patientsäkerhet är ett exempel på en aspekt som ofta tycks slå ut alla andra aspekter vid beslut om samhälleliga resurser. Man tänker sällan öppet i termer av kostnadseffektivitet eller alternativ användning av resurser när det handlar om patientsäkerhet eller om att minimera andra typer av risker«, resonerar Gustav Tinghög.
Om författaren och rapporten
Gustav Tinghög är biträdande professor vid Linköpings universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskargruppen JEDILab (Judgement Emotion Decision and Intuition Lab). Han är även knuten till Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Hans forskning handlar om hur intuition och analytiskt tänkande påverkar vardagligt beslutsfattande samt prioriteringar och beslutsfattande inom sjukvården.
Rapporten bygger på artikeln ”Opportunity cost neglect in public policy”, publicerad i Journal of Economic Behavior & Organization.
Ladda ner SNS Analys 77: Alternativkostnadens psykologi – känslor och kostnadseffektivitet vid beslut i offentlig sektor här.