Sverige har nu varit medlem i EU i 15 år. Enligt SNS Demokratiråd finns fortfarande en alltför stor försiktighet och tendens att förhålla sig till EU-medlemskapet som om det vore en marginell förändring eller ett hot att försvara sig mot. I årets rapport ”Europeiseringen av Sverige” presenterar forskarna ett reformpaket som skulle stärka svensk demokrati och gynna svenskt inflytande i EU.
Hur har EU-medlemskapet påverkat Sverige?
Rapporten utvärderar hur svensk politik och demokrati har förändrats till följd av EU-medlemskapet inom främst fyra områden: statskicket, förvaltningen, partipolitiken och välfärdsmodellen.
Missvisande grundlag
Rapporten visar att grundlagens beskrivning av förhållandet mellan Sverige och EU blir alltmer missvisande och att den förändring som väntas göras till hösten inte räcker. Grundlagen ger en bild av att Sverige har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statsskicket än vad som i själva verket är fallet.
Utnyttja riksdagen
Rådet anser bland annat att riksdagen bör försöka återta delar av den makt den förlorat i förhållande till regeringen, exempelvis genom att utnyttja den nya roll som nationella parlament får genom Lissabonfördraget. Regeringen har fått tillgång till nya politiska arenor, samtidigt som riksdagens kontrollfunktion försvårats och dess roll i genomförandet av EU-regler urholkats genom förändrade lagstiftningsformer i EU.
Mer makt till statsministern
Kraven på EU-samordning har gett en ökad makt till statsministern och Statsrådsberedningen, på bekostnad av fackdepartementen, särskilt UD. Tjänstemän på lägre nivåer har även fått ökad makt och autonomi på grund av expertkunskap i EU-frågor.
Brist på strategier
Rådet drar slutsatsen att Sverige idag lider av en brist på reformer och strategier för att möta medlemskapets effekter på svensk demokrati och politik. Denna passivitet riskerar att resultera i ett självförvållat demokratiunderskott i Sverige och en outnyttjad potential för inflytande i Bryssel.
Debattinlägg
DN-debatt 7/5 2010: Svensk grundlag måste anpassas bättre till EU
Seminarium
Rapporten presenterades på ett seminarium på SNS den 7/5 2010. Rapporten kommenterades av Anna Ekström, ordförande Saco, Sten Heckscher, ordförande Regeringsrätten samt Anna Kinberg Batra, ordförande Riksdagens EU-nämnd.
Forskare och vetenskapligt ansvariga
2010 års Demokratiråd består av Jonas Tallberg (ordf), professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Nicholas Aylott, docent och lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, Carl Fredrik Bergström, professor i europarätt vid Uppsala universitet, Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och vd Institutet för framtidsstudier samt Åsa Casula Vifell, fil. dr i statsvetenskap och verksam som forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola.