Ekonomer: Vetenskaplig produktion ökar kraftigt när högskolor blir universitet

Lärosätens resurser är avgörande för hur mycket deras anställda forskare producerar. Dessutom publicerar utlandsfödda forskare mer än svenskfödda och manliga mer än kvinnliga, skriver Olof Ejermo och Yotam Sofer i en ny SNS-rapport.

Den vetenskapliga produktionen ökar kraftigt när lärosäten omvandlas från högskolor till universitet. Det visar Olof Ejermo och Yotam Sofer i sin nya SNS-rapport Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet – bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata.

 »Vi studerar bland annat det naturliga experimentet som uppstod när högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet och därmed fick mycket större resurser. Då ökade också produktionen av vetenskapliga verk rejält bland de anställda forskarna«, säger Olof Ejermo professor i ekonomisk historia.

Detta behöver vägas in när den nya forsknings- och utbildningspolitiken tar form, menar Ejermo och Sofer. Att enbart satsa mer på etablerade lärosäten riskerar att motverka sitt syfte, resonerar de. I sin granskning ser de även andra tydliga mönster som de anser bör vägas in vid politiska vägval.

»Utlandsfödda forskare är cirka 50 procent mer produktiva i Sverige än svenskfödda. Men det krävs långa arbetstidskontrakt för att få stanna kvar som forskare om man inte har fast anställning. Att utvisa högpresterande forskare är svårförsvarbart, inte minst rent samhällsekonomiskt. Ofta läggs ju miljontals kronor per person av offentliga medel på deras forskarstudier eller postdoc-vistelser«, säger Yotam Sofer, doktorand i strategi och innovation.

I rapporten framhålls även tydliga skillnader i publikationstakt mellan kvinnor och män. Inom forskarvärlden finns ett könsgap som växer vid ungefär 30 års ålder. Mellan 30 och 35 sjunker kvinnornas produktivitet från 60 till 41 procent av männens. Det ligger i linje med forskning som visar att kvinnor får bära stora kostnader för familjebildning, skriver Ejermo och Sofer. De vill se bättre möjligheter för forskare att kombinera familjebildning och karriär.

»Många ger upp akademiska kärriärer till följd av ett konkurrenstryck som inte går ihop med familjebildning. Det behövs flera åtgärder mot detta, till exempel en högre andel forskning i tjänsten efter föräldraledigheten«, säger Olof Ejermo.

Möjligheterna att kombinera undervisning och forskning måste också förbättras, menar Ejermo och Sofer. De efterlyser mer pengar till undervisningssystemet som de ser som underfinansierat idag.

om författarna

Olof Ejermo är professor vid ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet och forskare vid Ratio.

Yotam Sofer är doktorand i strategi och innovation vid Copenhagen Business School.