Det är många detaljer Svenska kraftnät som ansvarig myndighet behöver hantera för att elsystemet ska fungera. Förbrukning och produktion måste hållas i balans varje sekund. Vidare behöver spänningen hållas på rätt nivå i varje knutpunkt av elnätet – och allt detta utan att någon kraftledning överbelastas.
Den gröna energiomställningen har försvårat Svenska kraftnäts uppdrag, eftersom sol- och vindkraft inte är planerbar och har varit sämre på att reglera spänningen. Därtill förändras effektflödena i kraftnätet när elektrifieringen tilltar och befintlig elproduktion läggs ned samtidigt som ny produktion installeras på nya platser och nya kablar dras till utlandet. De största störningarna i elsystemet uppstår när större kärnkraftverk snabbstoppas vid fel eller när flera vindkraftverk stoppas samtidigt under en storm. Sverige har en störningsreserv som står redo dygnet runt för att parera sådana störningar.
Samtidigt finns möjligheter för sol- och vindkraft att leverera ytterligare systemtjänster och det är tekniskt möjligt för sol-, vind- och kärnkraft att minska sina störningar. Enligt rapporten skulle utmaningarna i systemet minska om elmarknaden blev mer teknikneutral. På en teknikneutral elmarknad får producenter en marknadsmässig kompensation för el och systemtjänster de levererar, samtidigt som de betalar för störningarna de orsakar. Motsvarande gäller för konsumenterna.
RAPPORTENS REKOMMENDATIONER
- Gör balanseringen mer teknikneutral. Svenska kraftnät använder olika marknader för att hålla förbrukning och produktion i balans. Men den så kallade rotationsenergi som lagras i planerbar elproduktion stängs – liksom små aktörer – ute från dessa marknader. Enligt rapporten bör denna rotationsenergi få en marknadsmässig ersättning för sitt bidrag till balanseringen, precis som andra energilager. Mindre aktörer med apparater som har en inbyggd balanseringsfunktion bör få en schablonmässig ersättning.
- Gör avräkningen mer detaljerad. Det finns straffavgifter för producenter som inte levererar enligt ingångna avtal. Motsvarande gäller även för konsumenter. Men dagens avräkning beaktar endast den genomsnittliga obalansen under en driftstimme. Enligt rapporten borde det även vara en straffavgift för stora aktörer som levererar – eller konsumerar – en ojämn effekt under drifttimmen och som därmed orsakar störningar i kraftsystemet.
- Effektivisera hanteringen av flaskhalsar. Svenska kraftnät upphandlar flexibla resurser för att hantera lokala flaskhalsar i elnätet. Rapporten förordar att även elproduktion med begränsad flexibilitet och planerbarhet kompenseras när den bidrar till sådan avlastning av flaskhalsar.
- Revidera Svenska kraftnäts nättariffer. Enligt rapporten bör anläggningar som hjälper till med spänningsregleringen kompenseras för detta, via nättariffen. Konsumtion som sker under kritiska timmar, när Sverige är nära elbrist, bör åläggas en extra avgift. Samtidigt bör produktion under dessa timmar få extra ersättning.
- Förverkliga inte Svenska kraftnäts förslag om en kapacitetsmarknad. En sådan marknad skulle göra prissignalerna mer schablonmässiga och mindre teknikneutrala. Rapporten förordar istället att Svenska kraftnät kan bidra till utbyggnaden av elproduktionen genom att minska risken för investerarna. Svenska kraftnät borde bidra med likviditet på terminsmarknaderna genom att prissäkra sina flaskhalsintäkter och nätförluster. Vidare kan staten prissäkra sin elkonsumtion genom att teckna långa kontrakt.
FÖRFATTARE
Pär Holmberg, docent i nationalekonomi
Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi
Båda författarna är seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, samt verksamma inom IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.