Det finns utmaningar för kommunernas avhopparverksamhet för kriminella. Samordningen måste stärkas nationellt, skriver socialantropologen Anna Hedlund i en ny SNS-rapport.
Allt fler söker hjälp att lämna kriminella miljöer via kommunernas avhopparverksamhet. Enbart i Göteborg hanterades ett sextiotal sådana ärenden under 2021. Och med större antal avhoppare ökar också kraven på hur verksamheten organiseras. Det finns utmaningar som kan få allvarliga konsekvenser, skriver forskaren Anna Hedlund i SNS-rapporten Avhopp från kriminella grupperingar i storstäderna. Hur fungerar kommunernas verksamhet?
»Jag har intervjuat nyckelpersoner inom avhopparverksamheter i landets tre största städer och ser att det finns väldigt mycket kunskap ute i kommunerna. Men det finns också flera utmaningar kopplade till verksamheten, gällande tex. samordning och riktlinjer. Jag föreslår att det inrättas ett nationellt kunskapscenter som bidrar till enhetligare ansvarsfördelning och struktur inom de här verksamheterna«, säger Anna Hedlund, lektor i socialantropologi.
När fler avhoppare placeras utan samordning mellan kommunerna ökar också risken för att gamla kriminella rivaler hamnar på samma ort.
»Flera intervjuade varnar för att det här kan få allvarliga följder. Återigen behövs nationella riktlinjer. Tillsammans måste kommunerna och polisen kunna se till att placeringar inte leder till nya konflikter«, säger Anna Hedlund.
I rapporten beskriver kommunerna att antalet privata aktörer som erbjuder stöd till avhoppare har ökat på senare år. När kommuner har beviljat stöd till avhoppare tar dessa externa aktörer över arbetet med avhoppare. Flera intervjuade uttryckte stor oro över bristen på insyn och uppföljning.
»Samtliga tre kommuner efterlyser vägledning kring avhopparverksamhet och privata aktörer. För mig är det rimligt att det behövs bättre uppföljning även på det här området«, säger Anna Hedlund.
Om författaren
Anna Hedlund är lektor i socialantropologi vid Göteborgs universitet.