Med nya universitet och högskolor har fler fått tillgång till högre utbildning. Men villkoren vid olika lärosäten kan skilja sig åt väsentligt för både lärare och studenter, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Den högre utbildningssektorn har förändrats i grunden sedan mitten av 1990-talet. Trenden har gått från elituniversitet för ett fåtal till massuniversitet för många fler. Men lärosätena har skilda förutsättningar i fråga om studentunderlag och finansiering, skriver tre forskare i SNS-rapporten Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning. Brister i resurser och studenters förkunskaper leder till en pressad arbetsmiljö för lärare vid yngre lärosäten.
»Skillnaderna är tydliga mellan olika högskolor och universitet. Yngre lärosäten har inte lika studievana studenter som de äldre lärosätena har och får dessutom mindre del av forskningsanslagen. Men vid utvärderingar och tilldelning av medel jämförs lärosätena ändå ofta som om de hade likvärdiga förutsättningar«, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap.
Forskarna visar också att arbetsvillkoren varierar mellan lärosäten i termer av hur mycket undervisning och tid för egen forskning som finns i en lektorstjänst.
»Det finns både yngre och äldre lärosäten som ger lärarna goda förutsättningar att fördjupa sig genom forskning. Men på yngre lärosäten med sämre villkor får lärarna en dubbel börda eftersom de även möter större pedagogiska utmaningar än kollegor vid äldre högskolor och universitet«, säger Sofia Nordmark, lektor i socialt arbete.
I debatten höjs röster om att alla högskolelärare inte behöver forska och att en större del av resurserna borde satsas på så kallade excellenta forskningsmiljöer. Men enligt rapportförfattarna vore det inte rätt väg att gå. Möjligheten att forska är viktig för såväl lärarnas ämneskunskaper som deras insikt i hur forskning bedrivs, menar de.
»Redan idag får studenter från studieovana hem sin utbildning i de minst forskningsintensiva miljöerna medan studenter från studievana hem studerar i de mest forskningsintensiva miljöerna. Det innebär att de gynnade gynnas ännu mer. Lärosäten med större pedagogiska utmaningar bör få mer resurser. Så kan massuniversitet inte bara ge fler högre utbildning, utan också ge fler utbildning av hög kvalitet«, säger Jörgen Ödalen, docent i statsvetenskap.
Om projektet
Rapporten Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning ingår i forskningsprojektet Högre utbildning och forskning. Fokus i projektet ligger på styrning, organisering och finansiering av systemet för högre utbildning och forskning. Syftet är att bidra med underlag och fakta kring exempelvis om resurser ska satsas på spetsforskning eller om de ska spridas jämnt över landet, om forskningsfinansiering ska centralstyras eller om lärosätena ska få mer autonomi att fritt förfoga över sina medel. Projektet pågår 2022–2024.
Om författarna
Douglas Brommesson är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet.
Sofia Nordmark är lektor i socialt arbete, Linköpings universitet.
Jörgen Ödalen är docent i statsvetenskap, Mälardalens universitet.