Den växande internationaliseringen av det svenska näringslivet har lett till ett ökat handelsutbyte och en ökad specialisering av produktionen . Men vad är det som bestämmer strukturen och branschmönstret i det svenska näringslivets internationella specialisering?
Hur har mönstret förändrats? Har det skett en förskjutning från basindustri mot högteknologisk produktion, eller tvärtom? Framför allt fokuseras intresset på det mänskliga kapitalets betydelse och den inverkan forskning och utveckling har på den internationella konkurrenskraften .
En annan fråga är hur strukturen borde se ut. Vilka slags sektorer, branscher och aktiviteter har bäst förutsättningar att hävda sig i en tilltagande internationell konkurrens? Är den svenska näringsstrukturen oförmånlig? Är den för mycket inriktad på branscher med låg marknadstillväxt och svag produktivitetsutveckling? Har Sverige för mycket basindustri och för lite högteknologi? Förknippad med detta är frågan om näringspolitikens roll i en liten öppen ekonomi .
Analysen bygger genomgående på ekonomisk teori och empiriska studier. Boken är i första hand tänkt för undervisningen vid universitet och högskolor men den är också lämplig för personer med intresse för näringslivets strukturfrågor.