Jurister tänker ofta på grundlagen enbart i rättsligt avseende. I Sverige har debatten tidvis givit intrycket att de viktigaste frågorna i den konstitutionella debatten gäller domstolarnas roll, inte minst lagprövningsrätten och regeringsformens krav att grundlagsstridigheten måste vara "uppenbar". Detta perspektiv är alltför snävt för att förstå grundlagens roll i samhället.
Politiker och samhällsvetare betraktar ofta grundlagen i ett renodlat politiskt perspektiv. Men om grundlagen endast uppfattas som ett slags politiskt program blir den lätt perifer i människors medvetande. En grundlag som inte kan åberopas av enskilda medborgare förlorar i folklig förankring och kan därför knappast tjäna som ett effektivt redskap för politisk handling.
Grundlagens roll i samhället kan bäst förstås om både politiska och rättsliga perspektiv uppmärksammas. Därför innehåller boken bidrag från både jurister och statsvetare. Den bidrar till forskningen om konstitutionella förhållanden i Norden. Tyngdpunkten ligger på grundlagens roll inom områden där domstolar har lite eller inget att säga till om: Hur avgörs grundlagens innehåll i dessa fall? Vilken betydelse får argumentation om grundlagens innebörd?
Övriga författare: Sverre Blandhol, Thomas Bull, Jens Peter Christensen, Matti Niemivuo, Trond Nordby, Fredrik Sterzel, Stig Strömholm, Palle Svensson, Kaarlo Tuori