Livsstilsrelaterade sjukdomar kostar samhället miljardbelopp varje år. Men det finns goda möjligheter att förbättra folkhälsan genom förebyggande åtgärder, skriver forskaren Kristian Bolin i en ny SNS-rapport.
Rökning, övervikt, fetma, stillasittande och alkoholkonsumtion leder inte bara till sjukdom och död. De samhällsekonomiska kostnaderna är också stora. Under perioden 2011–2021 var den årliga kostnaden 40–55 miljarder kronor, visar Kristian Bolin i SNS-rapporten Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens välfärd.
»Låt säga att andelen svenskar som röker, är överviktiga eller feta, rör sig för lite eller dricker alkohol minskar med 10 procent. Då sjunker kostnaderna för vård och produktionsbortfall med över 20 miljarder kronor på tio år. Därtill kommer förstås stora hälsovinster för enskilda personer. Totalt handlar det om cirka 55 000 ytterligare levnadsår«, säger Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi.
I rapporten pekar han på en rad möjliga åtgärder för att få fler att välja en hälsosammare livsstil. Det handlar om alltifrån bättre information om levnadsvanor och hälsa till skattesänkningar som gör det väsentligt billigare att köpa nyttig mat och utöva olika former av motion.
»Alkohol och tobak beskattas högt eftersom det är skadligt för hälsan. Så varför inte utreda en motsvarande sänkning av skatten på livsmedel och tjänster som bevisligen främjar hälsan? Här kan det finnas outnyttjade möjligheter att minska flera av våra vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomar«, säger Kristian Bolin.
Han efterlyser även satsningar på att kartlägga levnadsvanor via primärvården och Statistiska centralbyrån. Därutöver bör det kartläggas hur tillgängliga läkemedelsbehandlingar för rökavvänjning, minskad alkoholkonsumtion och viktnedgång används i praktiken. Även på det området kan det finnas möjligheter att förbättra folkhälsan som ännu inte utnyttjas fullt ut, menar Bolin.
I rapporten visar han också att det bör vara fullt möjligt att minska nämnda riskfaktorer för ohälsa med 10 procent. Därför skulle förebyggande åtgärder vara självfinansierande om de kostade mindre än 20 miljarder kronor på tio år. Enligt Bolin bygger den summan dessutom på en väldigt försiktig kalkyl.
»Beräkningarna tar inte hänsyn till värdet av så kallad hushållsproduktion, som personer i arbetsför ålder ägnar sig åt cirka tre timmar per dag. Därför är resultaten en rejäl underskattning av de verkliga besparingarna«, säger Kristian Bolin.
om projektet
Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens välfärd är en del av SNS forskningsprojekt Vårdens och äldreomsorgens finansiering och organisering som pågår 2021–2024. Projektets övergripande frågeställningar är: Hur kan det offentliga åtagandet se ut för vården och äldreomsorgen i framtiden? Och hur kan det finansieras?
om författaren
Kristian Bolin är professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet