”I skoldebatten står kunskap, forskning och evidens lågt i kurs”. Det konstaterar forskarna bakom SNS-rapporten Information - ett verktyg för bättre skolsystem , i ett pågående meningsutbyte på SvD Brännpunkt med debattörerna Daniel Suhonen och Sten Svensson.
I SNS-rapporten kartlägger forskarna Henrik Jordahl och Sten Svensson ett hundratal internationella studier om informationens roll för skolsystemet. Resultaten tyder på att föräldrar reagerar på information om kunskapsresultat genom att välja mer högpresterande skolor till sina barn. Det gäller också familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar. Studier visar också att offentliggörande av resultat stimulerar sämre skolor att förbättra sig.
Forskningsrapporten lanserades i en debattartikel på SvD Brännpunkt. Länk. Här argumenterade forskarna för att skolan behöver mer New Public Management, inte mindre. I en replik i SvD anklagar debattörerna Sten Svensson och Daniel Suhonen Jordahl och Sahlgren för att vara: ”närmast religiöst övertygade och inte vill inse att marknaden och NPM skapat stora problem.”
Sahlgren och Jordahl skriver att:
Det är tråkigt att Svensson och Suhonen inte tycks förstå eller vilja diskutera den empiriska forskningen kring NPM. Framför allt är det de lägst presterande skolorna som höjer sig på grund av skolinspektioner.
En annan replik skriven av gymnasieläraren Göran Hestner menar Sahlgren och Jordahl är ”helt befriad från empirisk evidens.”
De båda forskarna sammanfattar med att:
Vi är rädda för att replikerna på vår debattartikel illustrerar ett allvarligt problem: att kunskap, forskning, och evidens står så lågt i kurs i skoldebatten. Det är paradoxalt att en debatt om vad som värnar utbildningskvalitet kan frikoppplas från fakta och empiriska studier i ämnet.