Det brittiska löneförhandlingssystemet är starkt decentraliserat, och arbetsmarknadens organisationer är fragmenterade och svaga, särskilt i jämförelse med Sverige. Nils Elvander jämför det svenska systemet med det brittiska och tillför diskussionen om den pågående decentraliseringen i Sverige viktigt underlag. Under 1980-talet utpekades Storbritannien, ofta från fackligt håll, som ett skräckexempel på facklig splittring och svaghet, antifacklig regeringspolitik och växande inkomstklyftor, medan arbetsgivarsidan synes ha en mera positiv bedömning av den brittiska arbetsmarknadens förändringar under senare år.
Finns det falska föreställningar om brittiska förhållanden i dessa två väsensskilda perspektiv? Hur skiljer sig den lokala nivåns former för lönebildning och lönebildningens resultat i de båda länderna åt – slår de stora skillnaderna mellan de nationella löneförhandlingssystemen igenom lokalt?
Nils Elvander belyser dessa frågor genom att studera lokala löneförhandlingar i ett urval av jämförbara företag som representerar branscher av olika typ i Sverige och Storbritannien.