En skolreform är inte bara en organisatorisk fråga, den måste också i hög grad gälla skolans målsättning och dess sätt att arbeta. På initiativ av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle igångsattes år 1956 vid Lärarhögskolan i Stockholm en undersökning rörande kursinnehållet i ämnena matematik och modersmålet. Avsikten var att bl. a. belysa de krav på kunskaper och färdigheter som från yrkeslivets sida kan ställas på skolans undervisning. 1957 års skolberedning, som fått till uppgift att utreda »skolans mål och uppgifter i samhället», ställde sig sedermera också bakom detta arbete. I samband därmed utvidgades f. ö. projektets omfattning.
Den undersökning som gjorts kan i flera avseenden sägas vara unik. Det är första gången som lärarna systematiskt utfrågats om sin syn på kursplanerna och på undervisningen som den faktiskt gestaltar sig. Tusentals lärare har på detta sätt medverkat i undersökningen. Även näringslivets synpunkter har inhämtats. Arbetstagare av olika kategorier och inom olika yrken har fått redovisa vilka kunskapskrav och kunskapsbrister de upplever i sitt yrke. En motsvarande kartläggning har gjorts för de skolor som tar emot elever från grundskolan: vilka kunskaper kräver dessa skolor och vilka brister visar de mottagna eleverna? Hur går det med kunskaperna efter skolans slut? Den senare frågan har belysts genom jämförelser av kunskapsstandarden hos vuxna yrkesutövare och hos elever i avslutningsklasserna.
Matematik och modersmålet i skola och yrkesliv är en koncentrerad och lättfattlig redogörelse för resultaten från denna omfattande kursplaneundersökning, som med sina intressanta fakta med säkerhet kommer att inta en central plats i skoldebatten.