Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i en ny SNS-rapport. Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. Störst blev effekterna för de som fick mer undervisningstid under lågstadiet. Utöka undervisningstiden för yngre elever och erbjud lovskola så långt ned i åldrarna som möjligt, rekommenderar forskarna.
Forskarna utvärderar effekterna av två samtida skolreformer, där den ena förlängde terminstiden och den andra lade till ytterligare ett obligatoriskt skolår i slutet av skoltiden. Studien visar att längre terminer har betydligt större effekter för arbetsmarknadsutfall än ett extra skolår i slutet av skoltiden. Resultaten drivs nästan uteslutande av kvinnor.
»Den förlängda terminstiden gjorde att kvinnor i genomsnitt fick 9,5 procent högre inkomster och 3,7 procent högre pensioner. Ett extra obligatoriskt läsår i slutet av skoltiden gav betydligt mindre effekt«, säger Martin Fischer, postdoktor, Karolinska Institutet (KI) och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Terminsförlängningen ledde också till att kvinnor ökade sitt arbetskrafts-deltagande och i större utsträckning fick kvalificerade jobb som krävde just de grundläggande läs-, skriv- och matematikförmågor som lärs ut i grundskolan. En förklaring till att framför allt kvinnor påverkades av reformen kan vara att deras inkomster och förvärvsfrekvens började på låga nivåer. Det rör sig snarare om att gapet i förhållande till män minskade, än att reformen särskilt gynnade kvinnor.
De positiva effekterna kan härledas till terminsförlängningar under de första fyra skolåren. Resultatet är även i linje med tidigare forskning, som visar på betydelsen av tidiga insatser för att skapa likvärdiga livschanser.
I dag kräver nästan alla yrken goda grundkunskaper. Samtidigt visar PISA-undersökningarna att just dessa kunskaper har stagnerat eller försämrats hos svenska elever under de senaste decennierna.
»Våra resultat är mycket relevanta för dagens skola eftersom vi ser växande skillnader i studieresultat. Vi visar att några veckor mer per år i grundskolan kan göra stor skillnad. Det är svårt att kompensera för dåliga grundkunskaper i efterhand«, säger Therese Nilsson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Mot bakgrund av resultaten föreslår författarna att lovskola, som nu utreds på uppdrag av regeringen, ska införas så långt ned i åldrarna som möljligt. De föreslår också att undervisningstiden för yngre elever utökas och blir densamma i alla kommuner.
Om rapporten
Forskarna använder ett unikt historisk datamaterial för att studera effekterna av två skolreformer som genomfördes i Sverige för 70-80 år sedan. Den ena reformen ökade undervisningstiden genom att förlänga skolans terminer motsvarande ett extra skolår. Den andra reformen förlängde den obligatoriska skolan med ett år i slutet av skoltiden, när eleverna var 13 år.
Författare
Martin Fischer, postdoktor, Karolinska Institutet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Martin Karlsson, professor i nationalekonomi, University of Duisburg-Essen
Therese Nilsson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)