Kostnaderna för vården och omsorgen stiger, och en större andel äldre i befolkningen medför ökade behov. Vilka ska arbeta inom framtidens vård och omsorg? Och vilken roll kan tekniken spela för att möta utmaningarna inom sektorn? För att bidra med ny kunskap och underlag till lösningar startar SNS det treåriga forskningsprojektet Vård och omsorg i det 21:a århundradet.
Projektet fokuserar på två centrala dimensioner av de utmaningar som vården och omsorgen står inför. Den ena är hur sektorn kan säkra personalförsörjningen. Den andra handlar om hur teknikens utveckling kan tas tillvara.
En åldrande befolkning och stigande förväntningar på service ökar efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Samtidigt finns redan betydande rekryteringsbehov inom vård- och omsorgssektorn. Vilka förändringar behövs för att få fler att välja att arbeta inom vård- och omsorgsyrkena? Och hur kan ny teknik bidra till att resurserna utnyttjas mer effektivt?
– Vården och omsorgen står inför stora framtida utmaningar och vår förhoppning är att detta angelägna forskningsprojekt ska kunna bidra till en positiv utveckling, säger Urban Englund, styrelseordförande Praktikertjänst, och referensgruppens ordförande.
Inom projektet kommer studier tas fram som rör hinder och utmaningar för nya arbetssätt och innovation inom sektorn, såsom ersättningsmodeller, datalagstiftning och ledarskap. Vård- och omsorgsprofessionernas arbetsmarknad och arbetsmiljö är andra aspekter som kommer att belysas. SNS har genom projektet kontakt med flera ledande forskare. Målet är att ge ut minst 10 rapporter och anordna ett femtontal seminarier som rör centrala frågor för vård- och omsorgssektorn.
– De här frågorna står högt på dagordningen för både politiker och medborgare. Vi är därför väldigt glada över att vi knutit flera nyckelaktörer till projektets referensgrupp, säger Evelina Björkegren, ansvarig forskningsledare på SNS.
Referensgruppen spelar en central roll för projektet genom att identifiera viktiga frågeställningar och bidra med värdefulla insikter från praktiken till forskarna. I referensgruppen ingår:
Marcus Dahbo, vd, Temabo
Urban Englund, styrelseordförande, Praktikertjänst
Karin Eriksson, enhetschef, Vinnova
Eva Fernvall, kommunikationsdirektör och styrelseledamot, Apoteket
Lena Hellberg, senior rådgivare, Socialdepartementet
Jan Hillert, forsknings- och utbildningsdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset, representerar SLL
Suzanne Håkansson, Vice President Healthcare Affairs, AstraZeneca
Martin Irding, vd och grundare, Frisq
Ann Johansson, vice förbundsordförande, Vårdförbundet
Douglas Lundin, chefsekonom, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Sara Meunier, vice vd, Inera
Patrik Nystedt, vd, MedLearn
Daniel Persson, affärsutvecklare, Min Doktor
Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung
Thomas Schneider, kvalitetschef, Bräcke Diakoni
Peter Seger, vd, Sophiahemmet
Annika Wallenskog, chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting
Ari Kokko, professor i internationell ekonomi och internationellt företagande vid Copenhagen Business School, deltar som representant för SNS Vetenskapliga råd.