"Mer än hälften av alla amerikanska medborgare säger att de ibland röstar utan att veta tillräckligt mycket och att de känner sig skyldiga om de inte röstar", meddelar det amerikanska opinionsinstitutet Public Agenda i november år 2000.
Att väljarna är osäkra både om sakförhållanden och partiers eller kandidaters positioner är en av de verkligt stabila observationerna inom samhällsvetenskaperna. Väljarnas osäkerhet eller okunnighet har historiskt använts som argument för att begränsa eller gradera rösträtten, i modern tid för att begränsa den offentliga sfären.
Författarna vill här undersöka hur beslutsfattande grupper påverkas av osäkerhet och varför demokratin trots denna osäkerhet ofta fungerar så bra som den ändå gör. Vidare behandlas också hur olika röstningsprocedurer påverkas av osäkerhet.
Boken ingår i SNS författningsserie, är skriven för den politiskt intresserade allmänheten och förutsätter inga förkunskaper vare sig i matematik eller röstningsteori.