Den höga inflationstakten i Sverige under de senaste decennierna har utgjort ett allvarligt problem för stabiliseringspolitiken. Alltsedan augusti 1970 har olika prisregleringar varit ett nästan permanent inslag i den ekonomiska politiken. De har varit inriktade på att styra enskilda företags prissättning med hjälp av såväl juridiskt bindande regleringar som administrativa påtryckningar och förhandlingar mellan företag och den reglerande myndigheten, Statens pris- och kartellnämnd (SPK).
Denna bok belyser allsidigt de svenska erfarenheterna av regleringspolitiken under perioden 1970–83. Tonvikten ligger på en beskrivning av växelverkan mellan några prisreglerade företag och SPK med hjälp av en unik företagsdokumentation. D en visar hur regleringarna utlöste en resurskrävande förhandlingsprocess med bud och motbud, hot och löften. En central tes i boken är att regleringarna bidrog till att förstärka inslaget av förhandlingar i den svenska ekonomin.