Behovet av vård förklarar bara en procent av skillnaderna i hur mycket invånarna i Sveriges olika regioner nyttjar primärvården. En stor del av variationen förblir dessutom oförklarad även efter att hänsyn tas till en rad olika faktorer. Det här är problematiskt eftersom målet är att vård ska ges på lika villkor och efter behov i hela landet. För att förstå omfattningen och orsakerna till omotiverade skillnader behövs ett nationellt primärvårdsregister, konstaterar hälsoekonomen Naimi Johansson i en ny SNS-rapport.
Sjukvårdens kostnader och, framför allt, medborgarnas konsumtion av vård skiljer sig åt mellan Sveriges 21 regioner. Naimi Johansson har undersökt hur stora de regionala skillnaderna är och i vilken utsträckning de kan kopplas till skillnader i vårdbehov, demografi, socioekonomi och sjukvårdsresurser.
Små regionala skillnader i totalkostnader
I SNS-rapporten studeras skillnader i totalkostnader för hälso- och sjukvården, läkemedelskostnader och antal läkarbesök. De regionala skillnaderna är små i ett internationellt perspektiv, men skiljer sig åt beroende på om man tittar på kostnader eller nyttjande.
Under perioden 2014–2019 var hälso- och sjukvårdskostnaderna per capita högst i Gotland och lägst i Västra Götaland. Skillnaden var 19 procent, vilket är lågt om man jämför med andra länder; motsvarande siffra är cirka 200 procent för USA:s sjukhusregioner, 45 procent för kommuner i Tyskland och 24 procent för provinser i Nederländerna.
Skillnaderna i läkemedelskostnader är något större, det skiljer 25 procent mellan regionen med högst respektive lägst läkemedelskostnader.
Färre läkarbesök per person utanför Stockholm
Störst är skillnaderna mellan regionerna när det gäller antal läkarbesök per person, även om antalet läkarbesök per person i Sverige är lågt i ett internationellt perspektiv. Det genomsnittliga antalet läkarbesök per person i EU är mer än dubbelt så högt som i Sverige. Det anmärkningsvärda i Sverige är hur Stockholm sticker ut. Under några år på 2010-talet gjordes i Stockholm nästan dubbelt så många läkarbesök per person jämfört med Östergötland och Jämtland Härjedalen, som var de regioner med minst antal besök per person. I Stockholm gjordes flest besök per person både inom specialistvården (1,6 besök) och primärvården (2 besök).
»Det är svårt att tro att skillnaderna beror på att invånare i Stockholm skulle ha ett mycket högre medicinskt behov. Det kan snarare ha att göra med större tillgänglighet i Stockholm och att vårdcentraler i Stockholm delvis får ersättning baserat på antal besök«, säger Naimi Johansson, forskare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län.
Socioekonomi och sjukvårdsresurser, mätt med bland annat tillgången till läkare och vårdcentraler per capita, förklarar en tredjedel av variationen i antal primärvårdsbesök.
Att skillnader kopplade till vårdbehov tycks ha så liten förklaringsgrad är ett problem och svårt att förena med målet om en jämlik vård, enligt Naimi Johansson. Hon konstaterar också att en stor del av den regionala variationen över huvud taget inte går att koppla till någon av aspekterna hon har studerat. Två tredjedelar av skillnaderna i läkarbesök i primärvården och hälften av skillnaderna i besöken hos specialistläkare förblir oförklarade i hennes studie.
Analysen av den regionala variationen i läkarbesök kan inte säga något om orsakssamband men visar hur variationen samvarierar med faktorer som borde ha betydelse för skillnader i vårdkonsumtion, till exempel invånares behov av vård.
»Det behövs bättre data för att förstå orsakerna till den regionala variationen, särskilt vad gäller primärvård. Ett nationellt primärvårdsregister på individnivå bör införas för att kunna göra relevanta jämförelser mellan regioner. Och det nuvarande Patientregistret bör inkludera även andra resurser än bara läkare. För att säga mer om vilken roll behovet av vård egentligen spelar skulle ett mått på invånarnas sjuklighet behövas«, säger Naimi Johansson.
Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering.
Fakta om studien
> SNS-rapporten bygger på två forskningsstudier om regionala skillnader i svensk sjukvård av Naimi Johansson, Niklas Jakobsson och Mikael Svensson.
> Med två skilda datakällor och två olika empiriska metoder undersöks vad som kan förklara variationen i läkarbesök och läkemedelskostnader.
> I analysen mäts först den regionala variationen utan hänsyn till andra faktorer. Därefter läggs en variabel i taget till för att skatta hur stor del av variationen som förklaras av respektive variabel.
> Vårdbehov, mätt som regional mortalitet, visar sig förklara en viss del av variationen i specialistbesök, men har ett mycket begränsat samband med variation i primärvårdsbesök. Däremot förklarar tillgänglighet en del av variationen i primärvårdsbesök.
> I analysen av läkemedelskostnader visar resultaten att variationen till största del (90 procent) beror på skillnader mellan individer, och endast till en mindre del (10 procent) drivs av skillnader i regionspecifika faktorer.