De som både jobbar och hjälper äldre anhöriga riskerar försämrad hälsa såväl som ekonomi. Villkoren för dem som utför obetalt omsorgsarbete måste förbättras, skriver Maria Stanfors i en ny SNS-rapport.
En åldrande befolkning leder till ökad efterfrågan på välfärdstjänster, i ett läge där finansieringen av det svenska välfärdssystemet redan är hårt pressad. Anhörigas obetalda omsorgsarbete utgör en viktig del av omsorgen om äldre och genererar ett stort ekonomiskt värde i samhället. Ofta, framför allt bland dem i medelåldern, balanseras det obetalda omsorgsarbetet med förvärvsarbete. Rapporten undersöker hur obetalt omsorgsarbete, primärt riktat till äldre, påverkar medelålders mäns och kvinnors tidsanvändning och välbefinnande, och studerar även hur dessa samband ser ut i länder med andra modeller för anhörigomsorg. Rapporten belyser hur påfrestningarna som kombinationen av obetalt omsorgsarbete och betalt arbete medför, riskerar att få konsekvenser för jämställdheten.
rapportens resultat och slutsatser
- Generellt påverkas män och kvinnor i äldre arbetsför ålder negativt av att utföra obetalt omsorgsarbete, särskilt när de fortfarande förvärvsarbetar, men skillnaderna är mindre i Sverige och Norden än i övriga Europa och Nordamerika.
- Tidsanvändningsdata visar att de som utför obetalt omsorgsarbete minskar både sin arbetstid och sin fritid. I Sverige är könsskillnaderna mindre. Kvinnor som ger omsorg arbetar oftare deltid och har mindre fritid.
- Obetalt omsorgsarbete är kopplat till sämre psykiskt välbefinnande och i vissa fall även kopplat till högre risk för depression.
- Kvinnor i Sverige som utför obetalt omsorgsarbete har högre sannolikhet att uppleva stress än andra, särskilt om de förvärvsarbetar och utför tidsintensivt omsorgsarbete, troligtvis för att de har mindre tid till fritid och sömn.
- Resultaten från jämförelser mellan länder visar att könsskillnaderna är mindre i Sverige än i andra länder, vilket bekräftar att den jämställdhets- och välfärdspolitik som förs i ett land är viktig.
rapportens rekommendationer
- Det finns en konflikt mellan längre arbetsliv och omfattande omsorgsbehov, där individuella kostnader behöver vägas mot offentliga finansiella vinster. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att kunna kombinera betalt arbete med obetalt arbete utan att hälsan äventyras.
- Öka resurserna till välfärden så att omsorgspersonal kan ge äldre mer och bättre stöd. Det medför naturligtvis stora kostnader, men ger även anhöriga möjlighet att lönearbeta mer. Dessutom kan det bidra till jämställdhet eftersom kvinnor idag utför mer obetalt omsorgsarbete än män. Och bättre arbetsvillkor i vård och omsorg kan även locka fler män till sektorn.
- Inför ett system som liknar det som används för tillfällig föräldrapenning eller vård av barn. Det skulle kunna hjälpa den grupp som tar mest anhörigansvar, det vill säga kvinnor. Ett problem med en sådan reform är förstås att kvinnor sannolikt också skulle arbeta mindre, vilket försämrar jämställdheten i arbetslivet.
- Reformera föräldraförsäkringen så att den även omfattar anhörigomsorg. En sådan modell har inte diskuterats tidigare, men skulle kunna kombinera olika typer av ledigheter och ersättningar och tydliggöra att omsorgsansvar är återkommande under hela livet – inte bara avgränsat till egna barn när de är små.
författare
Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.