Tillitsbaserad styrning har fått spridning inom många kommuner och regioner. Men tillit är inte någonting som kan styras fram, skriver sex forskare i arbetsvetenskap och företagsekonomi i en ny SNS-rapport.
Många av välfärdens organisationer – inte minst vård och omsorg – har problem med höga sjuktal, hög arbetsbelastning och bristfällig arbetsmiljö. Samtidigt finns på många håll ett skriande behov av att locka nya och behålla befintliga medarbetare. Förväntningarna är därför stora på att så kallad Tillitsbaserad stryning och ledning kan vara rätt väg framåt. Denna rapport ifrågasätter om tillit är en lämplig – eller ens möjlig – utgångspunkt för styrning och ledning. I stället presenteras här ett alternativt synsätt där tillit snarare ses som ett resultat av tillförlitlig organisering. Rapportens övergripande fråga är: Hur kan vi i praktiken organisera välfärden så att den blir tillförlitlig och bättre rustad för utmaningar, kriser och omvärldsförändringar? Rapporten bygger i stora delar på tidigare forskning om arbete, organisation och offentlig förvaltning.
Resultat och slutsatser
- Tillitsbristen bland medarbetare gentemot organisationsledningarna är ett betydligt större problem för välfärden i dag än medborgarnas brist på tillit till välfärdens verksamheter.
- Standardisering och kontroll är nödvändiga inslag för tillförlitliga verksamheter. Kollektiva och samskapande synsätt på ledarskap kan skapa mer tillförlitlighet än ökade krav på chefers individuella förmågor. Problematisering och ifrågasättande kan vara en tillgång i arbetet med att identifiera risker och sårbarheter i verksamheten.
- All styrning faller tillbaka på två grundläggande modeller: regel- och processtyrning samt mål- och resultatstyrning. Goda strukturer för ansvarsutkrävande och uppföljning, samt en förtroendefull kommunikation mellan ledning och verksamhet är vägen mot den goda styrningen.
- Studier av ”tillitssatsningar” inom vård- och omsorgsorganisationer visar att satsningarnas anledning och intention, handlingsutrymme och uppmärksamhetsriktning får stor betydelse för deras resultat. Tillit behöver skapas, utvecklas och förtjänas, snarare än att paketeras, beordras och ges i uppdrag.
Rapportens rekommendationer
- Grunden för att skapa tillförlitliga organisationer är en välfungerande vertikal kommunikation i kedjan som löper mellan politik, strategisk ledning, operativ ledning och medarbetare om uppdrag i förhållande till tillgängliga medel. Uppdraget måste stå i centrum för denna kommunikation. Vi har kallat detta för att organisationen ”delar värld”, det vill säga att de funktioner som har en roll att spela för att uppdraget ska kunna genomföras har en gemensam förståelse av uppdraget och villkoren för detta.
- Den strategiska ledningen måste ha förmåga att utkräva ansvar från verksamheten för vad som åstadkommits, detta är och kommer att förbli en central aspekt av god styrning. Ambitionerna för välfärden måste hela tiden anpassas efter tillgängliga resurser och politiker måste stå för prioriteringar.
- Vid sidan av yrkeskompetens behöver medarbetare i välfärden få förutsättningar att utöva ett utvecklat medarbetarskap. Det handlar om förmågan att ta ansvar och initiativ, att aktivt förhålla sig till regler och riktlinjer och att kunna samarbeta. Det handlar kort och gott om att yrkeskompetensen ska fungera i ett organisatoriskt sammanhang.
För att skapa och upprätthålla tillförlitliga välfärdsorganisationer krävs
- en kultur som välkomnar kritiska röster och en problematiserande hållning.
- goda rutiner och standarder som frigör tid och kraft för att hantera störningar och arbeta med utveckling av arbetsplatsen.
- öppna och uppriktiga samtal om arbetsvillkoren i verksamheten.
- att både medarbetare och chefer omsluts av goda organisatoriska förutsättningar avseende arbetsgruppernas storlek, arenor för kommunikation och ett genomtänkt administrativt stöd.
- att högre chefer och staber har ett öra mot rälsen för att kunna bedöma om och när det är läge att närma sig verksamheterna med exempelvis omorganisationer, nya metoder och projekt, och de måste vara rimligt samordnade för att inte överbelasta kärnverksamheten med överlappande eller rent av motsägelsefulla initiativ.
Om författarna
Thomas Andersson är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde med intresse för medarbetarskap, ledarskap, ledarskapsutbildning, identitet, organisationskultur och professioner.
Lisa Björk är fil.dr i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och utvecklingsledare i organisation och ledarskap vid Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen.
Björn Brorström, professor emeritus i företagsekonomi vars forskning kretsar kring styrning, organisation och ledning av och i offentliga organisationer.
Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet som forskar på hur styrning och organisering av arbete, chefs- och ledarskap påverkar hälsa, välbefinnande, sjukskrivning, arbetsengagemang och socialt kapital på arbetsplatser.
Annika Härenstam, professor emerita i arbetsvetenskap som studerar organisationsförändringar och förändrade arbetsförhållanden för kvinnor och män, samt styrning, ledarskap och arbetsvillkor, särskilt i offentliga organisationer.
Stefan Tengblad är professor i Human Resource Management (HRM) vid Handelshögskolan i Göteborg som studerar HRM, ledarskap och organisatoriskt beteende.