SNS Analys nr 27. Hur påverkas motivation av ökad kontroll? Ett experiment i ideell sektor

Om granskningen uppfattas som legitim minskar även risken för negativa effekter på den inre motivationen hos den som kontrolleras. Det är några av resultaten från ett unikt samhällsvetenskapligt experiment där effekterna av skärpt uppföljning studerades.

I den allmänna debatten finns en växande kritik mot trenden med ökad uppföljning och kontroll inom offentlig sektor, så kallad New Public Management. Kritiken går ut på att uppföljningen leder till kostsam administration, skapar rädda organisationer och undergräver professionalismen bland offentligt anställda.

I ett nytt nummer av SNS Analys, Hur påverkas motivation av ökad kontroll? Ett experiment i ideell sektor, beskriver nationalekonomen Niklas Bengtsson en studie som han genomfört tillsammans med kollegan Per Engström.

I studien ingick 120 organisationer som fått anslag från den statliga biståndsmyndigheten Sida för att genomföra informationsprojekt. Vissa organisationer informerades om att organisationens finansiella information skulle bli föremål för en särskild granskning. Övriga organisationer fick ingen sådan information. Efter verksamhetsårets slut utvärderades samtliga organisationer som ingick i studien.

Utvärderingen visade på tydliga skillnader i utfall mellan de organisationer som förvarnats om att de skulle granskas och de som inte förvarnades. De förvarnade organisationerna hade:

• färre anmärkningar från revisorn om ekonomiska oegentligheter
• lägre kostnader
• högre grad av måluppfyllelse
• en högre grad av upplevd måluppfyllelse bland de anställda.

– De organisationer som förvarnats om granskningen uppvisade en högre grad av både självupplevd och observerad måluppfyllelse. Det tyder på att kontrollen inte hade några negativa effekter på de anställdas motivation eller professionalism, säger Niklas Bengtsson.

Tidigare forskning har visat att en skärpt kontrollmiljö inte undergräver de anställdas inre motivation om den uppfattas som legitim.

– Det har troligen stor betydelse om de som granskas uppfattar kontrollen som legitim. Om organisationerna själva tror att det finns andra aktörer som slarvar eller om det till och med finns risk för korruption så kan de välkomna hårdare utvärdering. Jag tror också att kontrollen i vårt experiment gjorde att organisationerna kände att deras resultat var viktiga, säger Niklas Bengtsson.

Press

Skolledaren 2015-08-15: Vad heter nästa styrmodell?

Dagens Nyheter 2015-03-19: Hanne Kjöller: Allt är inte karuseller

Kvalitetsmagasinet 2015-03-18: Ökad kontroll kan ge positiva effekter