Larm kommer tätt om hur kriminella lurar till sig pengar via välfärden. Sårbarheten för sådana brott kan vara särskilt stor i kommunerna, men är mer omfattande än så, skriver Carina Gunnarson i en ny SNS-rapport, som ger en bred kunskapsöversikt över hur organiserad brottslighet påverkar staten och kommunerna.
Sverige ses som ett av världens minst korrumperade länder. Ändå kommer larm om hur gängkriminella infiltrerar myndigheter, driver välfärdsföretag och utnyttjar offentliga ersättningssystem. Detta bidrar till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen på mellan 13 och 16,3 miljarder kronor per år. I SNS-rapporten Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun tar forskaren Carina Gunnarson ett brett grepp på hur staten och kommunerna påverkas – eller potentiellt kan påverkas – av organiserad brottslighet. Hon ger också exempel på några branscher som är särskilt sårbara på lokal nivå.
»Statliga myndigheter beskriver den här brottsligheten som systemhotande och det finns tydliga sårbarheter även i kommunerna. En stor del av det offentligas resurser fördelas lokalt samtidigt som det ofta finns mindre kontroll och mediebevakning där än på nationell nivå. Dessutom är forskningen så gott som obefintlig om hur den här typen av brottslighet påverkar kommunerna, åtminstone i Sverige«, säger Carina Gunnarson, docent i statskunskap.
Kriminella kan dra nytta av den öppenhet och tillgänglighet som traditionellt har ansetts hämma korruption inom förvaltningen, menar Gunnarson. I rapporten ger hon förslag till åtgärder som bygger på forskning om organiserad brottslighet i alltifrån Södertälje till södra Italien.
Chefer och politiker måste leda arbetet med att bekämpa den här typen av kriminalitet, framhåller Gunnarson. Vid påtryckningar och hot mot enskilda anställda kan beslut till exempel behöva lyftas från tjänstemän till nämnder. Partiernas valberedningar har också ett viktigt ansvar för att undvika att partier infiltreras. Bakgrundskontroll av personal kan vara en annan metod, liksom att medier och kommunal revision uppmärksammar missförhållanden. Därtill är det väldigt viktigt att agera i tid, påpekar Gunnarson.
»I Södertäljes fall kom reaktionerna först då brottsligheten hade hunnit växa sig stark. Polisen såg tecken på problemen redan i slutet av 1990-talet, men det var först efter ett dubbelmord 2010 som myndigheterna tog krafttag mot kriminaliteten«, säger Carina Gunnarson.
Långsiktigt behövs även förebyggande arbete som ökar samhällets motståndskraft. Då handlar det om breda insatser för att motverka värderingar och vanor som gynnar den organiserade brottsligheten, menar Gunnarson.
Dessutom behöver forskarsamhället bidra med ökad kunskap om hur de svenska samhällssystemens sårbarhet kan minskas.
Om projektet
Rapporten Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun är en del i SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. Det pågår 2022–2024 och fokuserar på hur brottslighet kan motverkas samt på vilka åtgärder som är effektiva i sammanhanget.
Om författaren
Carina Gunnarson är docent i statskunskap och affilierad till statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Till vardags är hon forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.