SNS Analys nr 66. Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer

Sanna Ericsson

SNS Analys 2020.11.10

I SNS-rapporten ”Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer” visar nationalekonomen Sanna Ericsson att ökad ekonomisk frihet för kvinnor innebär ökad risk att bli utsatt för våld inom äktenskapet. Sannolikheten att mannen i äktenskapet söker vård för ångest, depression eller för att själv ha blivit misshandlad ökar också. En förklaring till den här ”bakslagseffekten” kan vara att den traditionella maktbalansen inom relationen rubbas.

SNS Analys nr 66. Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer 217,1 KB PDF

Sanna Ericsson har undersökt hur sambandet mellan kvinnors inkomster och risken att bli utsatt för våld inom äktenskapet ser ut. Resultaten visar på vad som kallas en bakslagseffekt. Det innebär att ökad inkomst för kvinnan leder till högre sannolikhet att bli utsatt för våld inom äktenskapet.

»Jag blev överraskad över att det ser ut så här i Sverige som ofta framhålls som ett av världens mest jämställda länder«, säger Sanna Ericsson, doktor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Vissa grupper drabbas hårdare än andra. Risken är särskilt stor för kvinnor som är mer välutbildade, för de som är äldre än 45 år och för de som har varit gifta i mer än fem år.

Med hjälp av ett unikt datamaterial har Ericsson även kunnat koppla ihop informationen om kvinnans inkomst med hur mannen i äktenskapet påverkas. Resultaten pekar på att sannolikheten för att mannen uppsöker vård för ångest, missbruk eller för att själv ha blivit utsatt för våld blir större med ökad inkomst för kvinnan.

»Detta stärker hypotesen om en bakslagseffekt ytterligare. Man kan säga att när kvinnans inkomst ökar rubbas den traditionella maktbalansen i relationen. Kanske gör det att mannen känner en otillräcklighet vilket ytterligare förstärker destruktiva beteenden«, säger Ericsson.

Ericsson understryker att det finns många svårigheter med att studera de här sambanden. Mörkertalet är troligen stort och sjukhusbesök visar förmodligen bara toppen på ett isberg. Detta tillsammans med andra metodutmaningar försvårar analysarbetet. Men med tanke på hur central frågan är i jämställdhetsarbetet måste vi fortsätta försöka förstå vad som beror på vad, annars blir det svårt att utforma lämpliga åtgärder, menar Ericsson.

Faktaruta

Analysen grundar sig på ett dataurval som består av strax över 900 000 kvinnor, som följts mellan 2001–2011. Kvinnorna som ingår i studien är mellan 20 och 65 år gamla och har ingått i ett heterosexuellt äktenskap under hela eller delar av studieperioden. Med hjälp av unika personlöpnummer kan kvinnornas make, barn, inkomst, boendekommun samt andra demografiska faktorer identifieras och kopplas ihop med data över vårdbesök.

Kvinnors inkomst mäts i studien via förväntad inkomst, ett inkomstmått som tas fram med hjälp av flera variabler, bland annat boendekommun. Att mäta inkomst på detta sätt är nödvändigt för att komma tillrätta med något som kallas omvänd kausalitet, ett vanligt problem när man arbetar med ekonomiska data.