Det svenska energi- och miljöskattesystemet bidrar inte till den bästa användningen av samhällets resurser. Dessutom är det oöverskådligt. Det konstaterar professorerna Runar Brännlund och Bengt Kriström i den nya SNS-rapporten ”Svensk energi- och miljöbeskattning – ett reformförslag”. De föreslår en skatteväxling från energiskatt till moms, samt att omotiverade skatter och subventioner på miljöområdet tas bort.
Fossila bränslen utgör i dag en viktig skattebas, men med nuvarande utveckling minskar den skattebasen snabbt. Energiskattesystemet är dessutom ytterst komplext, med styrmedel som har otydliga mål och en snårskog av specialregler och undantag. Därför behöver det förändras, enligt forskarna.
Forskarnas utgångspunkt är att breda skattebaser är att föredra framför smala samt att miljöskatter ska användas när det är miljömässigt motiverat. Det är mot den bakgrunden de föreslår en skatteväxling. De har räknat ut att om energiskatterna avskaffas kan skattebortfallet täckas med en uppskalning av de olika momssatserna med cirka 8 procent, det vill säga en höjning av den högsta momssatsen med 2 procentenheter och matmomsen, som i dag är 12 procent, med cirka 1 procentenhet.
»Vi ser en möjlighet att billigare nå klimatmålen och samtidigt förbättra den svenska ekonomins funktionssätt. Vårt förslag bidrar också till ett mer långsiktigt hållbart skattesystem«, säger Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet.
Sänkta energiskatter innebär att fossila bränslen blir billigare, vilket i det korta perspektivet medför ökade utsläpp av koldioxid och försämrad luftkvalitet. Men det kan motverkas med miljöpolitiska styrmedel såsom koldioxidskatt och vägtullar, menar forskarna.
»Med vårt förslag kan ett antal mindre lyckade miljöpolitiska styrmedel tas bort utan att det egentligen uppstår några negativa konsekvenser för miljön. Vi tänker till exempel på flygskatt, bonus-malus, plastpåseskatt samt överlappande regleringar och subventioner av typ Klimatklivet«, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi, SLU.
Förslaget är budgetneutralt för den offentliga sektorn. Med hjälp av en modell som utvecklats av Konjunkturinstitutet beräknar forskarna förslagets effekter för klimatet och den svenska ekonomin. De finner att BNP ökar med 1 miljard kronor per år jämfört med ett referensscenario med nuvarande skatter. Då inräknas användning av tämligen kraftigt höjda koldioxidskatter för att nå klimatmålet för 2030. Resultatet är i underkant då hänsyn inte tas till den förbättrade effektivitet som en förenklad beskattning medför.
»Det är framför allt låginkomsthushåll i glesbygd som vinner på vårt förslag, eftersom de hushållen har en relativt större andel av sina utgifter i form av el och bränslen«, säger Runar Brännlund.
Fördelningen mellan branscher visar på att jordbruket är en vinnare, liksom elsektorn. Men många branscher påverkas i praktiken väldigt lite eftersom det finns så många undantag från energiskatter.
Även om en skatteväxling från energiskatter till moms verkar ge positiva effekter på miljön är forskarna medvetna om att det på kort sikt finns hinder för att genomföra förslaget. Dels finns det ett EU-direktiv om minimiskattesatser och dels finns det sannolikt ett politiskt motstånd mot att höja momsen. Det skulle därtill bli ännu ett exempel på ryckigheten i svensk energipolitik.
»På lite längre sikt finns dock goda möjligheter att vår vision blir verklighet. Men mot bakgrund av klimatomställningen är det hög tid att riksdagen på allvar tar tag i frågan redan nu«, säger Bengt Kriström.
Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.