Den svenska järnvägen är föremål för radikal omstrukturering. Under brett politiskt samförstånd stöps järnvägen om på ett sätt som världen aldrig tidigare sett maken till. Den nuvarande politiken marknadsförs under beteckningen den svenska järnvägsmodellen.
Den svenska järnvägsmodellen införs i två steg. Omvandlingsprocessen påbörjades 1988 då tågdriften skildes från banverksamheten genom att det dåvarande SJ delades upp på två enheter, ”nya SJ” och Banverket. Svenska politiker står nu beredda att genomföra nästa steg. I det skall järnvägstrafiken avregleras. Avsikten är att införa fri etableringsrätt så att andra företag skall kunna konkurrera med SJ på spåren från mitten av 1990-talet.
I boken Svensk järnvägspolitik – En kritisk granskning synar tre forskare, docent Nils Bruzelius, Högskolan i Växjö, docent Arne Jensen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och professor Lars Sjöstedt, Chalmers Tekniska Högskola, den aktuella svenska järnvägspolitiken. Från tre olika utgångspunkter – en systemanalytisk, en företagsekonomisk och en nationalekonomisk analys – arbetar de sig fram till en gemensam bedömning av den reformprocess som järnvägstrafiken genomgår för närvarande. De konstaterar att den nuvarande politiken bygger på en felsyn och är oförenlig med den övergripande målsättning som riksdagen formulerat för transportsektorn. Deras alternativ är en helt annan modell för konkurrens mellan olika trafikbolag.