Tjugo år efter oljekrisen ger i lättillgänglig form en översikt av de viktigaste förändringarna i global energiförsörjning sedan den första oljekrisen och förklarar de bakomliggande orsakerna till utvecklingsmönstren. Med den historiska bakgrunden som avstamp gör författaren ett antal djärva framåtblickar, bland annat vad avser tillgång på olika energiråvaror, priser och efterfrågans utveckling i skilda regioner.
Marian Radetzkis analys leder till ett antal hållfasta slutsatser: De fossila bränslena behåller sin dominerande ställning i en överblickbar framtid. Den globala energiförbrukningens tyngdpunkt förskjuts till u-länderna. Priserna för energiråvaror i internationell handel ökar obetydligt under kommande decennier. Offentlig energipolitik på 1970-talet gick ut på att trygga försörjningen, men på 1990-talet gäller den miljöeffekterna. En renässans för kärnenergin kräver en förbättrad image, men också förstärkning av konkurrenskraften. Västeuropas försörjningstrygghet på 1990-talet är väsentligt bättre än på 1970-talet.
Boken är angelägen läsning för alla intresserade av eller engagerade inom energisektorn.