Svenska vårdcentraler har generellt sett god styrning och ledning. Men de kan bli bättre på personalfrågor, till exempel att behålla nyckelpersoner. Vårdcentraler i utsatta områden har bättre styrning och ledning än övriga. Det är några av slutsatserna i en ny SNS-rapport som bygger på intervjuer med 119 vårdcentralchefer.
I rapporten Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan
förbättras? undersöker tre ekonomiforskare, Jannis Angelis, Anna Häger Glenngård
och Henrik Jordahl, hur väl styrningen fungerar vid svenska vårdcentraler. De
använder en internationellt väletablerad metod för mäta kvaliteten på styrning och
ledning. Det är första gången metoden används för att studera primärvården.
Studien bygger på intervjuer med 119 verksamhetschefer vid vårdcentraler runt
om i Sverige. Resultatet tyder på att kvaliteten på styrning och ledning i den
svenska primärvården generellt sett är god. Nästan inga vårdcentraler får riktigt
låga poäng enligt det ledningsindex som forskarna använder. Jämfört med tidigare
undersökningar har vårdcentraler bättre styrning och ledning än både
äldreboenden och företag i allmänhet.
Forskarna finner också att:
Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till
exempel systematiskt förbättringsarbete. Det finns mest att förbättra när
det gäller personalfrågor, som att behålla nyckelpersoner och belöna
högpresterande personal.
Privata vårdcentraler har något högre styrnings- och ledningskvalitet än
offentliga. Det tycks delvis bero på att privata vårdcentraler oftare har en
chef med erfarenhet från näringslivet. Skillnaderna inom respektive
ägandeform är dock större än mellan dem.
Vårdcentraler med hög poäng i studiens ledningsindex är bättre på att klara
vårdgarantin (besökstid hos läkare inom sju dagar).
Ett framträdande resultat är att vårdcentraler vars listade personer har sämre
socioekonomiska förutsättningar har högre styrnings- och ledningskvalitet, framför
allt när det gäller målstyrning.
– De vårdcentraler som har mer utmanande patienter måste kanske helt
enkelt arbeta mer systematiskt med hårdare målstyrning för att få
verksamheten att gå ihop, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi
vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
Rapporten ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till
välfärdssamhälle.
Ladda ner boken
Ladda ner här. Rapporten presenteras vid ett seminarium på SNS den 25 februari.
Länk till inspelning av seminariet publiceras på SNS Play
Författare
Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning
Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan och IFN
Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor och lektor vid företagsekonomiska
institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och IFN
Kontakt
Henrik Jordahl, henrik.jordahl@ifn.se, 070-938 38 58
Jannis Angelis, jannis.angelis@ifn.se, 070-679 70 30
Anna Häger Glenngård, anna.glenngard@fek.lu.se, 073-634 84 87
Pressfrågor: Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se,
070-382 20 95.
________________