”Vi identifierade ett kunskapsgap” – därför startade SNS klimatprojektet

För att näringslivet ska klara klimatomställningen räcker det inte med att sätta pris på utsläpp. Stabil klimatpolitik, fungerande infrastruktur, innovation som kan skalas upp och effektiva kolsänkor är alla avgörande faktorer. Det visar SNS fleråriga forskningsprojekt Klimatomställningen och näringslivet.

Forskningsledaren Charlotte Paulie och referensgruppens ordförande Kristin Magnusson Bernard, vd för Första AP-fonden, berättar om de viktigaste insikterna och varför man valde att starta projektet.

”Vi identifierade ett kunskapsgap”

När SNS drog igång projektet fanns ett tydligt behov, berättar forskningsledare Charlotte Paulie. Företag efterfrågade mer konkret kunskap om vilka hinder som bromsar omställningen, vilka styrmedel som fungerar och hur beroendena mellan industri, infrastruktur och politik ser ut.

– Det var uppenbart att ingen aktör kan lösa detta ensam. SNS är en neutral plats där forskare, företag och myndigheter faktiskt kan mötas, säger hon.

Under arbetets gång blev det allt tydligare hur sammanflätad omställningen är.

– Företagens utmaningar ser förvånansvärt lika ut trots helt olika branscher. Alla är beroende av institutioner som fungerar, ett elsystem som hänger med och en långsiktig klimatpolitik, säger Paulie.

Referensgruppen bidrog till projektets framgång

Projektets referensgrupp, bestående av medlemsorganisationer från olika sektorer, spelade en nyckelroll.

– Vi kunde definiera frågeställningarna och ge forskarna våra branschspecifika perspektiv – sådant som annars inte nått fram, säger Kristin Magnusson Bernard, vd för Första AP-fonden och ordförande för referensgruppen.

Hon beskriver referensgruppen som en plats för öppna samtal, där idéer kan testas och erfarenheter delas utan prestige.

Nya perspektiv i en turbulent tid

Projektet pågick samtidigt som inflation, energikris och krig i Europa förändrade förutsättningarna.

– Det gav mig en djupare förståelse för hur breda samhällsförändringar påverkar klimatomställningen, säger Magnusson Bernard.

Några centrala slutsatser

Klimatpolitik mer än utsläppspris

Utsläppsprissättning räcker inte i kapitalintensiva sektorer. Företag behöver långsiktiga, samordnade spelregler och starka institutioner. Klimatpolitik påverkar också handel och konkurrens internationellt.

Infrastruktur styr omställningstakten

Elnät, transport och lagring av koldioxid samt tydliga regler för framtida elsystem påverkar investeringar. Bättre koordination och snabbare processer kan minska flaskhalsar.

Innovation kräver bättre villkor

Entreprenörer driver tekniksprång, men regelverk och finansiering gynnar ofta etablerade aktörer. Teknikneutrala styrmedel och konkurrensfrämjande politik behövs för att skala upp innovationer.

Kolsänkor avgör nettonoll

Stora negativa utsläpp krävs. Skog fungerar både som kolsänka och materialersättning. BECCS är lovande men kräver långsiktiga incitament och fungerande infrastruktur.