De principer om enkelhet och likformlighet som präglade 1991 års stora skattereform har gått förlorade i hundratals nya justeringar, avdrag och särskilda skattesatser.
SNS Konjunkturråd förordar att skattesystemet reformeras med målet att skapa ett enkelt system som är begripligt för vanliga medborgare och som kan vara stabilt över tid.
Gör skattesatserna mer enhetliga
I Konjunkturrådets rapport görs en utvärdering av effekterna av ett antal möjliga reformer med sänkt skatt på arbete, mer enhetliga skattesatser och slopade avdrag.
Rådets utvärdering visar att inkomstskatten skulle kunna sänkas till en nivå nära företagsskatten med oförändrade skatteintäkter om skattebasen breddas genom avskaffade avdrag för bland annat räntor och privat pensionssparande.
I ett av de utvärderade alternativen till skattereformer har rådet haft ambitionen att visa på de möjligheter som finns att motverka den sänkta inkomstskattens negativa konsekvenser i form av ökad inkomstspridning. Här införs höjda barn- och bostadsbidrag och förstärkningar av försörjningsstödet. Dessutom införs en höjd fastighetsskatt. Rådets beräkningar visar att en sådan reform är självfinansierande.
SNS Konjunkturråd rekommenderar att regeringen tar initiativ till en bred översyn av skattesystemet med målet att ta fram ett enklare system med mer enhetliga skattesatser och breddade skattebaser.
Förenkla jobbskatteavdraget
I väntan på en mer genomgripande skattereform föreslår Konjunkturrådet följande åtgärder för att öka skattesystemets begriplighet för medborgarna:
- Förenkla utformningen av jobbskatteavdraget. Den intervjuundersökning som rådet låtit göra visar att svenskarnas kunskap om jobbskatteavdraget är låg. Det kan därför starkt ifrågasättas om reformens syfte att stärka incitamenten till arbete har uppnåtts.
- Synliggör osynliga skatter. Arbetsgivaravgiftens skatteandel bör redovisas tydligt för individen och hur den beräknas ska framgå av regeringens budgetproposition.
- Förbättrad information. Informationen till medborgarna om skattesystemet bör förbättras. Exempelvis genom en webbtjänst där medborgarna kan beräkna skatteeffekten av olika val.
Brist på kunskap om skattesystemet
En ny opinonsundersökning från SNS Konjunkturråd visar att det råder en stor brist på kunskap om skattesystemet hos svenska folket. De flesta har dålig kännedom om arbetsgivaravgifter, jobbskatteavdrag och var gränsen för den statliga inkomstskatten ligger. Mest påfallande är bristen på kunskap om jobbskatteavdraget.
SNS Konjunkturråd består av
Lennart Flood, professor i ekonometri, Göteborgs universitet (ordförande)
Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi, Göteborgs universitet och Uppsala Universitet
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet.
I debatten
Konjunkturrådet på DN-debatt 2013-01-17
Konferens
Rapporten presenterades vid ett seminarium den 17 januari 2013. Hans Lindberg, statssekreterare på finansdepartementet och Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv kommenterade.