Pressmeddelande

Parlamentariska kommittéer på väg bort

Det svenska kommittéväsendets roll som arena för breda politiska överenskommelser har försvagats. De parlamentariska kommittéerna är i det närmaste utraderade. Det visar tre statsvetare i en ny rapport från SNS.

Den allmänna politiska debatten har under de senaste åren präglats av en tilltagande polarisering. Partisystemet har blivit mer fragmenterat och motsättningarna mellan partierna är emellanåt så hårda att konstruktiva samtal om viktiga samhällsproblem försvåras. Det statliga kommittéväsendet, det vill säga relativt fristående utredningar som görs på regeringens initiativ, har tidigare ökat möjligheten till samförstånd mellan regering, opposition och intressegrupper. I en unik undersökning visar dock forskarna Carl Dahlström, Erik Lundberg och Kira Pronin att kommittéväsendets roll har försvagats de senaste 27 åren.

Ett av de viktigaste resultaten från studien är att andelen parlamentariska kommittéer drastiskt har minskat till förmån för andelen särskilda utredare. Historiskt sett har parlamentariska kommittéer utgjort ungefär hälften av alla utredningar. År 1990 hade andelen parlamentariska kommittéer sjunkit till under 20 procent och 2016 var den ungefär 3 procent. Andelen särskilda utredningar var 2016 omkring 90 procent av samtliga kommittéer.

De parlamentariskt sammansatta kommittéerna har återkommande spelat en viktig roll för att skapa breda politiska överenskommelser. Denna typ av kommittéer har fördelen att de skapar gemensamma beskrivningar av problemen och att de ståndpunkter som framförs gör den politiska kartan tydlig. Enligt forskarna har dessa kommittéer nu ersatts av särskilda utredningar som utförs av tjänstepersoner.

–Man kan säga att det har skett en slags byråkratisering av utredningsväsendet, säger Carl Dahlström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Att politikerna har blivit färre i kommittéerna kan göra att politiska konflikter dyker upp senare i den politiska processen, exempelvis i samband med remissbehandling och riksdagsdebatt, där förutsättningarna är sämre för noggrann analys och sökande efter samförståndslösningar.

– Det här hade varit ett mindre problem om Sverige hade haft en regering med ett relativt stabilt stöd i riksdagen. Men i dessa tider med ett polariserat politiskt klimat och svårlösta samhällsutmaningar är det förmodligen allvarligare, säger Carl Dahlström.