Att kartlägga värdet av äldreomsorg

Sara Olofsson Ulf Persson

Att kartlägga värdet av äldreomsorg 3,1 MB PDF

Äldreomsorgens utformning och organisation har förändrats över tid. Exempelvis har hemtjänst i eget boende blivit vanligare medan gemensamt boende, så kallat äldreboende, blivit mindre vanligt. En förändring som pågår är införandet av välfärdsteknik, till exempel kameraövervakning och läkemedelsrobotar. Förändringarna motiveras delvis med att många äldre vill bo kvar hemma och att införandet av välfärdsteknik skulle kunna öka de äldres oberoende. Idag saknas dock en metod för att ta reda på vad nuvarande och framtida mottagare av äldreomsorg värderar. Utan dessa kunskaper riskerar omstruktureringen av äldreomsorgen ske på ett sätt som på sikt minskar de äldres välbefinnande. Syftet med rapporten är att utifrån en litteraturgenomgång diskutera hur individers preferenser för äldreomsorg kan kartläggas för att därigenom förstå vad som ger mest värde.

Rapportens resultat och slutsatser

  • Det pågår en omfattande forskning kring att ta fram ett mått för äldreomsorg motsvarande vårdens QALY. Hittills finns två validerade frågeformulär för att ta fram QALY för äldreomsorg; ASCOT och ICECAP-O.
  • Frågeformulär för att mäta livskvalitet för social omsorg som helhet är också under utveckling. I Sverige pågår arbete med CALY och i England har arbete påbörjats med ett EQ-5D för omsorg (EQ-HWB).
  • Kontroll i meningen oberoende eller att kunna styra över sin egen vardag framkommer som en särskilt viktig aspekt.
  • Bakom samtliga frågeformulär för äldreomsorg finns preferensbaserade livskvalitetsvikter framtagna bland befolkningen som är 65 år eller äldre. I Sverige har inget av frågeformulären för äldreomsorg använts brett och det saknas studier av preferensbaserade livskvalitetsvikter för den svenska befolkningen.
  • Det finns en ganska omfattande litteratur om betalningsvilja för äldreomsorg i flera länder som undersöker betalningsvilja hos olika grupper och med olika perspektiv. Det vanligaste upplägget är att (äldre) personer i befolkningen tillfrågas om vad de skulle vilja ha som mottagare av äldreomsorg (så kallat personligt perspektiv). Det finns dock även studier som undersöker vad personer i befolkningen skulle prioritera för dem som har äldreomsorg (så kallat socialt perspektiv). Några enstaka studier tillfrågar personer med äldreomsorg.
  • Preferenserna för boende tycks variera beroende på tillståndets svårighetsgrad och livssituation. Äldreboende föredras först vid högre svårighetsgrad men en stor andel vill flytta till ett mer anpassat boende redan vid lindrigare hälsotillstånd. Personalkontinuitet och färdtjänst är faktorer som ges högt värde, vilket skulle kunna hänga samman med att det bidrar till en större möjlighet att ha kontroll över sin egen vardag. Det finns fortfarande få studier om preferenser för välfärdsteknik.
  • Metoderna QALY och betalningsvilja har olika för- och nackdelar, och det finns därför sannolikt en framtid för båda inom detta område.
  • Resultaten ger underlag för några reflektioner kring den nuvarande utformningen av äldreomsorg. För det första finns en preferens för anpassat boende redan vid lindrig funktionsnedsättning vilket skulle kunna tolkas som stöd för att införa ”biståndsbedömt trygghetsboende”, en enklare form av äldreboende som tillåts enligt socialtjänstlagen sedan 2018.  För det andra finns en preferens för personalkontinuitet, något som har försämrats i Sverige under senare år.
  • Rapporten tittar inte på kostnaden av eventuella förändringar inom äldreomsorg och vi kan därför inte uttala oss om vilka förändringar som bör genomföras.
  • Det finns förhållandevis lite forskning kring individers preferenser i Sverige. Detta är särskilt problematiskt då det finns få kanaler för individen att göra sin röst hörd inom detta område.

Rapportens rekommendationer

Baserat på rapporten rekommenderas att:

  • Något av de frågeformulär som tagits fram för äldreomsorg används brett i Sverige för att beskriva nuläget inom äldreomsorgen.
  • Preferensbaserade livskvalitetsvikter tas fram för frågeformulären för äldreomsorg via en undersökning bland de äldre (65 år+) i den svenska befolkningen för att ta reda på vad som ges högst värde.
  • Studier av betalningsvilja för välfärdsteknik inom äldreomsorg genomförs.
  • Alternativa vägar för att stärka hänsynstagande till individers preferenser inom äldreomsorg utreds.

Författare

Sara Olofsson är doktor i hälsoekonomi och forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

Ulf Persson är professor i hälsoekonomi och Senior Advisor vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.