Svensk äldreomsorg har förändrats på senare år och utvecklas nu med ny välfärdsteknik. Men ligger detta i linje med vad äldre vill ha? Utan ordentliga undersökningar av de äldres önskemål riskerar utvecklingen att försämra deras livskvalitet, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny SNS-rapport.
Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boende har blivit mycket vanligare medan andelen som bor på äldreboende har halverats. Nu införs dessutom välfärdstekniska hjälpmedel som kameraövervakning och läkemedelsrobotar. Till exempel använder i dag tre av fyra kommuner digital nattillsyn för äldre med hemtjänst.
Förändringarna motiveras bland annat med att fler ska kunna bo kvar i eget hem och vara självständiga. Men i Sverige används inte de framtagna metoder som finns för att kartlägga vilken omsorg dagens och framtidens äldre vill ha. Därför finns också risk för att äldreomsorgen förändras på ett sätt som minskar de äldres välbefinnande.
»Kostnaderna för äldreomsorgen väntas stiga i takt med att andelen äldre ökar. Samtidigt har kommunerna begränsat med pengar och tiden för att ge omsorg kan inte kortas hur mycket som helst. Därmed lär det behövas ytterligare förändringar inom äldreomsorgen. Då är det viktigt att veta vad de äldre värdesätter, så att förändringarna inte försämrar deras livskvalitet«, säger Sara Olofsson, forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE.
I SNS-rapporten Att kartlägga värdet av äldreomsorg pekar hon och forskarkollegan Ulf Persson på att det finns få undersökningar av livskvalitet bland dem som får äldreomsorg i Sverige. Men de studier som ändå har gjorts väcker frågor. Många äldre sätter till exempel stort värde vid att få träffa personal de redan känner, vilket har blivit mindre vanligt på senare år. Det är också många äldre som önskar anpassat boende redan vid lindriga funktionsnedsättningar. Vad säger det om den så kallade kvarboendeprincipen?
»Trenderna inom äldreomsorgen ser ut att minska äldres livskvalitet. Därför är det viktigt att få en klar bild av vad som påverkar deras välbefinnande. Vi rekommenderar att man undersöker hur nuläget ser ut med hjälp av metoder som redan används i andra länder och sedan tar hänsyn till de äldres upplevelser i utvecklingsarbetet framöver. Det är till exempel oklart vad de tycker om den välfärdsteknik som nu införs inom stora delar av äldreomsorgen«, säger Ulf Persson, Senior Advisor vid IHE.
om författarna
Sara Olofsson är doktor i hälsoekonomi och forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
Ulf Persson är professor i hälsoekonomi och Senior Advisor vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.