Fördelningspolitik

Många framhåller behovet av genomgripande reformer inom bland annat migrations-, bostads- och energipolitiken. Varför uppstår låsta lägen inom politiken och vad krävs för att få till stånd större reformer?

Den inkomstrelaterade boendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Det visar nationalekonomen Che-Yuan Liang i rapporten ”Inkomstojämlikhet och boendesegregation” från SNS. Liang finner att individer med låga bruttoinkomster i högre utsträckning har koncentrerats till vissa bostadsområden.

För att stävja effekterna av coronapandemin har Riksbanken, och andra centralbanker runt om i världen, sänkt sina styrräntor till mycket låga nivåer. Riksbanken har även köpt olika typer av obligationer. Hur motiverar Riksbanken stödköpen? Vilka sidoeffekter har det, till exempel på fördelning av inkomst och förmögenhet? Och är det Riksbankens uppgift att ta hänsyn till detta?