Den sociala rörligheten överskattas i traditionella studier

Adrian Adermon Mikael Lindahl Mårten Palme

SNS Analys 82. Social rörlighet 268,0 KB PDF

Den sociala rörligheten är lägre än vad man kommit fram till med tidigare beräkningar. Det hävdar tre nationalekonomer som använder en innovativ metod för att mäta social rörlighet. Studien presenteras i en ny SNS-rapport med titeln »Social rörlighet«, skriven av Adrian Adermon, Mikael Lindahl och Mårten Palme.

Forskarna visar att traditionella mätmetoder, som endast använder information om föräldrar och deras barn, överskattar den sociala rörligheten mellan generationer. I sin studie inkluderar forskarna även information om andra släktingars utbildning. Med hjälp av dessa data kommer de fram till att korrelationen i utbildning mellan generationer i Sverige är 0,52 i stället för 0,36, som mätningar med traditionella metoder visar. Det verkar med andra ord vara så att den bredare familjebakgrunden spelar stor roll för hur det går för barnen.

»Människors uppfattning om hur hög eller låg den sociala rörligheten är i samhället påverkar bland annat hur stor de tycker att den ekonomiska omfördelningen ska vara. Det är ett skäl till att det är viktigt att ha så korrekta mått som möjligt på social rörlighet«, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

I studien undersöker forskarna också hur stor del av överföringen av utbildning som beror på familjebakgrund och hur stor del som beror på andra faktorer som delas av familjemedlemmarna men som inte specifikt härrör från familjen, såsom bostadsort, skola eller etnicitet. De finner att åtminstone en tredjedel av korrelationen i utbildning mellan generationer beror på uppväxtmiljön.

»Det här är goda nyheter för politiker som vill öka den sociala rörligheten, eftersom det främst är uppväxtmiljön som är möjlig att påverka genom politik. Det är dock viktigt att även se ett värde i den kunskapsöverföring som sker inom familjen mellan generationer«, säger Mårten Palme.

Om studien

Författarna har med hjälp av svenska register kopplat samman barn som är födda 1972–1993 med deras föräldrar, kusiner, mor- och farföräldrar samt föräldrarnas syskon, kusiner, mor- och farföräldrar. Utöver själva släktskapet har forskarna även uppgifter om utbildning, inkomst och yrke för föräldragenerationen.