Arbetet med att utveckla högkolepolitiken går trögt. Ökade resuser till lärosäten har inte kunnat omsättas i högre kvalitet på utbildning och forskning, skriver Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger i en ny SNS-rapport.
Samhället går mot uthållighet – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – men högskolepolitiken hänger inte med. Flera faktorer har hindrat förändring på senare år, skriver Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger i SNS-rapporten Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid. De pekar bland annat på bristande analys: statliga utredningar som tillsatts inom viktiga områden har inte fått något genomslag. Dessutom har politiker haft svårt att enas om hur högskolesystemet ska utvecklas, menar Benner och Schwaag Serger.
»Högskolesystemet fortsätter att växa, men arbetet med att ge det ett tidsenligt ramverk har stagnerat. Trots större resurser till lärosätena underpresterar de i utbildning och forskning jämfört med sina motsvarigheter i andra länder. Det rimmar förstås illa med landets behov av att möta snabb teknisk utveckling, geopolitiska förändringar och allt tydligare klimatkris«, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik.
Samtidigt dras högskolesektorn med utmaningar som oklara karriärvägar, svagt engagemang för digitalisering och få banbrytande framsteg i kunskapsutvecklingen, enligt rapporten. Nu krävs genomgripande förändringar för att bidra till att skapa en sammanhållen ram för framtidens universitet och högskolor, skriver Benner och Schwaag Serger.
»Diskussionen om mål och medel för högskolor måste ta fart och skapa en gemensam berättelse om hur högre utbildning och forskning kan bidra till ett uthålligt Sverige. Så kan det också skapas ett långsiktigt ramverk för arbetsfördelningen inom högskolevärlden. Det skulle gynna både landet och lärosätena«, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i forskningspolitik.
I rapporten ger forskarna några förslag för en mer tidsenlig högskolepolitik. De efterlyser bland annat tvärvetenskapliga institut eller tankesmedjor. Det kan också vara värdefullt med kunskapsöversikter som hjälper beslutsfattare att förstå forskningsläget i olika ämnen, menar Benner och Schwaag Serger. Därtill vill de se mer stöd till banbrytande forskning samt mer förnyelse inom den högre utbildningen. Kanske är det rent av dags att skapa nya ämnen, menar de.
Om projektet
Rapporten Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid ingår i forskningsprojektet Högre utbildning och forskning. Fokus i projektet ligger på styrning, organisering och finansiering av systemet för högre utbildning och forskning. Syftet är att bidra med underlag och fakta kring exempelvis om resurser ska satsas på spetsforskning eller om de ska spridas jämnt över landet, om forskningsfinansiering ska centralstyras eller om lärosätena ska få mer autonomi att fritt förfoga över sina medel. Projektet pågår 2022–2024.
Om författarna
Mats Benner är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.
Sylvia Schwaag Serger är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.