En framgångsrik forskarkarriär bygger inte sällan på att en snöbollseffekt uppstår kring forskningen som bedrivs tidigt i karriären, det vill säga under den tid då de flesta väljer att skaffa barn. En produktiv start på karriären påverkar antalet publicerade verk och en forskares citeringsgrad och därmed också chanserna att locka till sig externa forskningsmedel som kan finansiera den fortsatta forskningen.
Påverkas manliga och kvinnliga forskares karriärmöjligheter olika av att få barn? Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, undersöker i den här rapporten hur det första barnet påverkar vetenskaplig produktivitet, löneutveckling samt kvinnors respektive mäns utträde ur akademin. Rapporten landar i rekommendationer för hur förutsättningarna för forskare att komma tillbaka till arbetet efter föräldraledigheten kan förbättras.
RAPPORTENS RESULTAT OCH SLUTSATSER
- Rapporten visar på tydliga skillnader i publiceringsproduktivitet efter att forskarna blir föräldrar, till kvinnors nackdel. Det uppstår ett publiceringsgap, det vill säga en skillnad i den genomsnittliga publiceringstakten mellan kvinnor och män, efter att de fått barn. Gapet växer för varje år och redan efter två år är det 40 procent för de som blir kvar i akademin. Efter nio år har det stigit till hela 80 procent.
- Resultaten visar att könsgapet helt och hållet uppstår på grund av att fäderna ökar sin publiceringstakt, medan mödrarnas stagnerar. Mödrarnas publiceringstakt avviker inte signifikant från nivån ett år före barnets födelse, medan fädernas publiceringstakt i stället ökar nästan varje år
- Det uppstår en tydlig kortsiktig inkomstförlust för kvinnor relativt män året som barnet föds och året därefter, varefter lönen går upp igen. Kvinnors tapp i inkomst är dock större än männens, och hamnar permanent på en trend under männens löneutveckling.
- Inom alla undersökta vetenskapsområden (Humaniora/samhällsvetenskap, Medicin, Naturvetenskap och Teknik) uppstår tydliga könsgap. Något överraskande uppstår de tydligaste långsiktiga skillnaderna inom humaniora och samhällsvetenskap.
- Könsgapet uppstår för forskare som har anställning antingen som doktorand eller meriteringsanställd. För gruppen lektorer, som emellertid är ganska liten, så syns ingen skillnad i produktivitetsutveckling efter första barnet mellan män och kvinnor.
- Rapporten visar också att uttaget av föräldraledighet mätt som bruttodagar blivit jämnare över tid. Om denna faktor varit avgörande för publiceringsutvecklingen skulle man kunnat förvänta sig ett mindre könsgap över tid. Men så är inte fallet. Det finns snarare tecken som tyder på motsatsen.
RAPPORTENS REKOMMENDATIONER
- En policy som innebär förbättringar för personer som återgår till en tjänst efter föräldraledighet skulle troligen minska könsgapet. Det kan till exempel handla om att öka andelen forskningstid i tjänsten.
- Öka förmågan och insatserna för samarbete och att inte bara öka konkurrensen om forskningsmedel. Sådana initiativ involverar gott ledarskap, till exempel genom forskningsansökningar som innefattar större grupper och som inte, som så ofta är fallet idag, decentraliseras till ned till individnivån.
FÖRFATTARE
Olof Ejermo, Professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.