Med 1977 års högskolereform fick Sverige regionala högskolor. Det bidrog till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier, skriver fyra forskare i en ny SNS-rapport.
1977 genomfördes en högskolereform i Sverige som förändrade den högre utbildningen i grunden. Tolv nya, regionala högskolor inträttades och de politiska ambitionerna var stora. Reformen skulle bland annat få fler från studieovana hem att läsa vidare efter gymnasiet. Så blev det också, åtminstone lokalt, visar fyra forskare i SNS-rapporten Demokratisering och decentralisering av högskolan: En utvärdering av 1977 års svenska högskoleexpansion.
»Vi har studerat fjorton årskullar som gick ut gymnasiet mellan 1974 och 1987 och följt dem ända fram till 2011. Tio år efter reformen hade andelen av en gymnasiekull som läste vidare ökat nästan fem procentenheter mer i kommuner där det inrättats nya högskolor än i jämförelsekommuner«, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi.
Forskarna finner också att reformen bidrog till en viss minskning av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det gäller ungdomar från akademiska hem, men i ännu större omfattning ungdomar med föräldrar utan högre utbildning
»Det här resultatet avviker från tidigare forskning från både Sverige och andra länder som oftast kommit fram till att geografisk närhet till högskolan inte påverkar den sociala snedrekryteringen«, säger Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi.
Forskarna understryker dock att resultatet endast gäller ungdomar i reformkommunerna.
»För landet som helhet består den sociala snedrekryteringen än idag och är dessutom hög jämfört med andra länder«, säger Joacim Tåg, gästprofessor i nationalekonomi.
Och detta trots de uppföljande satsningar som har gjorts. Under de senaste decennierna har de regionala högskolorna fått mer resurser, tagit in fler studenter och i flera fall uppgraderats till universitet.
»Vi utvärderar inte reformen som helhet, men vi ser att etableringen av regionala högskolor har haft viss effekt. Sedan kan det bara spekuleras kring vad som hade hänt om Sverige valt en annan väg i högskolepolitiken«, säger Thomas Åstebro, professor i nationalekonomi.
om projektet
Rapporten Demokratisering och decentralisering av högskolan: En utvärdering av 1977 års svenska högskoleexpansion ingår i forskningsprojektet Högre utbildning och forskning. Fokus i projektet ligger på styrning, organisering och finansiering av systemet för högre utbildning och forskning. Syftet är att bidra med underlag och fakta kring exempelvis om resurser ska satsas på spetsforskning eller om de ska spridas jämnt över landet, om forskningsfinansiering ska centralstyras eller om lärosätena ska få mer autonomi att fritt förfoga över sina medel. Projektet pågår 2022–2024.
om författarna
Andreas Bergh är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning, IFN.
Henrik Hällerfors är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid IFN.
Joacim Tåg, programchef vid IFN, och gästprofessor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors.
Thomas Åstebro är professor i entreprenörskap vid HEC i Paris och verksam vid IFN.