Arbetsgivare fäster inte stor vikt vid tidigare erfarenhet och fullgjord utbildning i svenska för invandrare (sfi) när flyktingar söker enkla jobb. Det visar nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en ny SNS-rapport med titeln ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?”. De visar också att jobb med låga kvalifikationskrav är en väg in på den svenska arbetsmarknaden som är förknippad med varaktig sysselsättning för personer från Afrika och Mellanöstern.
Den stora gruppen av flyktingar från Afrika och Mellanöstern har haft särskilt svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Många av dem har låg utbildning och bristfälliga färdigheter i svenska.
Forskarna studerar hur det går för invandrare från dessa regioner som anställs i enkla jobb. Analysen bygger på ett omfattande datamaterial från SCB för åren 2000–2017. Personer som fått ett enkelt jobb jämförs dels med personer som var arbetslösa, dels med personer som var anställda på mer kvalificerade tjänster. Det visar sig att en anställning i ett enkelt jobb i högre grad är förknippad med varaktig sysselsättning och högre arbetsinkomster för utrikes födda med svag arbetsmarknadsanknytning. Men de enkla jobben leder inte till mer kvalificerade jobb och högre löner i någon hög utsträckning.
Forskarna har också genomfört ett experiment där de skickat jobbansökningar från fiktiva flyktinginvandrare från Syrien till utannonserade jobb som inte krävde några särskilda kvalifikationer. I ansökningarna signalerades olika nivåer av tidigare erfarenhet från enkla jobb och avklarad sfi. Forskarna finner inget stöd för att erfarenhet eller sfi ökar chansen att kallas till intervju.
»En möjlig förklaring till resultaten i experimentet är att många av de lågkvalificerade jobben kännetecknas av hög konkurrens, med ett stort antal sökande per plats. Då uppfattas inte tidigare erfarenhet och fullgjord sfi som tillräckligt meriterande«, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö och affilierad till IFN.
Experimentet visar också att kvinnliga sökande hade större sannolikhet att få positiv återkoppling än manliga.
»Eftersom sysselsättningen är låg bland kvinnor från länder utanför Europa är den högre återkopplingssannolikhet som vi finner för kvinnliga sökande särskilt intressant. Resultatet tyder på att integrationen i den gruppen skulle kunna förbättras om de sökte jobb i större utsträckning«, säger Per Skedinger, forskare vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Forskarna argumenterar för att det behövs ett batteri av olika åtgärder för att underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden och öka rörligheten uppåt från jobb med låga kvalifikationskrav. De föreslår bland annat en mer flexibel lönebildning med lägre löner för enkla jobb för att fler sådana jobb ska skapas. Samtidigt behöver möjligheterna till vidareutbildning vara generösa för att färre ska fastna i låglöneyrken. Författarna menar även att sfi bör utvecklas så att arbetsgivare kan förlita sig på att de som klarat utbildningen har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden.
Fakta om rapporten
I den analys som bygger på registerdata definieras enkla jobb som yrken på den lägsta kvalifikationsnivån enligt SCB:s Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK), med krav på högst grundskoleutbildning, samt yrken som liknar dessa när det gäller genomsnittlig månadslön och andelen anställda i yrket som saknar gymnasieutbildning.
Experimentet är en så kallad korrespondensstudie, där fiktiva ansökningar skickas till verkliga arbetsgivare. Eftersom bakgrundsegenskaper hos de sökande varieras slumpmässigt kan forskarna identifiera orsakssamband mellan egenskaperna och i vilken utsträckning arbetsgivaren begär mer information från de sökande och/eller kallar de sökande till intervju. I studien ingick fiktiva ungdomar från Syrien som sökte enkla jobb som utannonserats på Arbetsförmedlingens portal Platsbanken. Totalt skickades drygt 2 000 ansökningar under hela året 2019.
Författare
Simon Ek är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö och affilierad till IFN
Per Skedinger är forskare vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö
Ladda ner rapporten Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?.