De klimatförändrande utsläppen minskar inte tillräckligt fort. För att nå uppsatta mål krävs tydligare politiska styrmedel, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
För att nå de politiskt uppsatta målen och nettonollutsläpp till mitten av århundradet krävs genomgripande och strukturella förändringar av stora delar av ekonomin. Detta kräver i sin tur att klimatpolitiken utvidgas från traditionell miljöpolitik till att handla om en politik för en bredare samhällsutveckling. I denna rapport diskuterar vi principer för en sådan klimatpolitik; en som främjar strukturomvandling och drar lärdomar utifrån de likheter och skillnader vi kan identifiera jämfört med historiska strukturomvandlingar. Precis som tidigare strukturomvandlingar kommer klimatomställningen vara en evolutionär process och politiken måste därför också kontinuerligt anpassas och vara dynamisk utan att tappa fokus på det långsiktiga målet.
Rapportens resultat och slutsatser
- En central insikt från jämförelsen med historiska omvandlingsprocesser är att riktningen på samhällsutvecklingen bestäms genom ett samspel mellan innovationer, marknader, formella och informella institutioner samt utbyggnaden av infrastruktur. Det strikt definierade slutmålet och sluttidpunkten är dock en viktig skillnad för klimatomställningen jämfört med historiska strukturomvandlingar.
- En central lärdom från den historiska jämförelsen är att politiken kan vara passiv men aldrig neutral. En passiv politik tenderar att bevara de institutioner och infrastrukturer som stöttar nuvarande och många gånger ohållbara strukturer i ekonomin. Politik för omställning handlar om att bryta ner hinder för förändring och att skapa förutsättningar för nya tekniska och sociala innovationer att komma fram och få genomslag i samhället.
- Politiska insatser kommer främst krävas för att stötta och driva på omställningen i de utsläppsintensiva materialproducerande industrisektorerna som står för en stor del av näringslivets utsläpp. Dessa mogna industrier står framför en utmaning som kräver stora investeringar samtidigt som utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi betyder att deras tillväxtmöjligheter är mycket begränsade.
Rapportens rekommendationer
- En politik för strukturomvandling inom ramen för klimatmålet kan byggas på sex pelare: 1) staka ut färdriktningen, 2) kunskap och innovation, 3) skapa och reformera marknader, 4) bygga institutionell kapacitet, 5) internationell koordination och 6) hantera negativa sociala- och ekonomiska konsekvenser av klimatomställningen. De första fyra pelarna fokuserar på att skapa rätt förutsättningar för att möjliggöra en omvandling medan de två sista sätter klimatfrågan i ett bredare, internationellt perspektiv och det faktum att alla strukturomvandlingar kortsiktigt skapar vinnare och förlorare.
- Politiken för klimatomställningen måste vara sammanhängande över flera politikområden samt dynamisk och sekventiell. En dynamisk politik krävs för att utvärdera och omformulera insatser efterhand som utvecklingen fortlöper och kunskapen om specifika behov förändras. En sekventiell politik handlar om att tidiga insatser ska fokusera på att möjliggöra en omställning, genom exempelvis teknik- och strategiutveckling, följt av implementering och utfasning av ohållbara fossila energikällor och produktionstekniker.
- Den Europeiska Gröna given är ett första steg mot en sammanhängande politik för näringslivets klimatomställning genom ett brett paket av direktiv och regleringar som Fit for 55, RePowerEU och Sustainable Finance Platform förutom reformer av det hittills mest centrala instrumentet för EU:s klimatpolitik, utsläppshandelssystemet EU ETS. En risk är dock att det knyts alltför starka förhoppningar till att finanssektorn ska vara drivande i omställningen och ansvarsutkrävande av det privata näringslivet. Ökad transparens och rapportering i finanssektorn kan aldrig ersätta en drivande och dynamisk klimat- och omställningspolitik.
om projektet
Rapporten Politikens roll för näringslivets klimatomställning ingår i projektet Klimatomställningen och näringslivet som belyser hur svenska företag påverkas av skärpt klimatpolitik samt hur regelverk och styrmedel kan utformas för att främja klimatomställningen. Det som analyseras är alltifrån investeringsbehov och institutionella förutsättningar till målkonflikter och sårbarheter i produktionskedjor. Målet är att bidra med kunskap och underlag till utformning av framtida åtgärder. Projektet pågår från 2023 till 2025.
om författarna
Fredrik N G Andersson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Fredric Bauer är forskare i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
Lars J Nilsson är professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.