Lyssna
Lyssna på seminariet
Riksrevisionen bildades för tio år sedan som ny myndighet under riksdagen för att vara oberoende från partipolitiken. Syftet var att stärka riksdagens kontrollmakt och förbättra den statliga revisionen. Riksdagsledamöternas intresse för att utnyttja den statliga revisionen i sitt arbete har dock inte ökat. Det är en av slutsatserna i en ny antologi om Riksrevisionens roll.
I antologin Riksrevisionen tio år: granskning, ansvar, lärande (SNS Förlag) ger sju författare, revisorer och forskare, olika perspektiv på den statliga revisionens utveckling och framtid.
Riksrevisionens första tio år har präglats av turbulens och en intensiv debatt. En central fråga är om den statliga revisionen i första hand ska skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande eller snarare främja förbättring och effektivisering av de granskande verksamheterna.
Några slutsatser i antologin:
- Reformen inte har lett till några påtagliga skillnader när det gäller hur riskdagsledamöter utnyttjar informationen från Riksrevisionen som grund för beslut, motioner eller interpellationer.
- Revisions- och utvärderingsexplosionen i den offentliga sektorn har skapat ett granskningssamhälle. Det som motiverar effektivitetsrevisionens särskilda oberoende är att den ger förutsättningar för ansvarsutkrävande.
– Den nya regeringsformen (2010) ökade trycket på riksdagen att ta sin uppföljnings- och utvärderingsuppgift på allvar. Frågan är vad riksdagsledamöterna kan göra för att bättre ta tillvara revisionsinformationen. Och hur kan Riksrevisionen bli bättre på att kommunicera sina rapporter? Det är en fortsatt utmaning, säger Ingvar Mattson.
Redaktörer för antologin är Magnus Isberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Ingvar Mattson, fil.dr i statsvetenskap och kanslichef vid Riksdagens finansutskott.
Press
DN Ledare 2014-02-03: Snabbt växande bransch
Seminarium
Riksrevisionen tio år. Granskning, ansvar, lärande presenterades vid ett seminarium på SNS den 23 januari. Inbjudna att diskutera boken var, förutom redaktörerna Magnus Isberg och Ingvar Mattson, även kapitelförfattarna Louise Bringselius, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet och Jan-Eric Furubo, revisionsråd vid Riksrevisionen. I paneldebatten samtalade sedan Mattson med Claes Norgren, riksrevisor och Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen.
Furubo lyfte frågan om revisionen som främst kontrollerande eller främjande. En kontrollerande revision betonar ansvarsutkrävandet som det primära medan den främjande revisionen hjälper myndigheter och andra att bli bättre genom att lyfta fram exempel på framgång. Bringselius påpekade att det går att skönja en struktur i Riksrevisionen med ansvarsutkrävande som hindrar en rörelse mot främjande revision. Mattson ansåg dock att det är svårt att endast förhålla sig till ett perspektiv:
Jag tror till syvende och sist att det finns inslag av båda typerna av revision och att det inte bara handlar om det ena eller det andra synsättet.
Claes Norgren öppnade även för en diskussion om vikten av kommunikationen utåt för Riksrevisionen:
Att vi är öppna med våra granskningar är jätteviktigt. Riksrevisionen befinner sig i en process där det i omvärlden ställs nya krav på budgetkontroll.
Ann-Marie Begler menade att kommunikation i sig inte är tillräckligt utan att Riksrevisionen även borde sträva efter större samsyn med sina inspektionsobjekt i framtiden. Detta är av största vikt för legitimiteten och acceptansen av granskning, enligt Begler.
Vid mötet medverkade:
Ann-Marie Begler, gd, Skolinspektionen
Louise Bringselius, docent i företagsekonomi, Lunds universitet
Jan-Eric Furubo, revisionsråd, Riksrevisionen
Magnus Isberg, docent i statsvetenskap, Stockholms universitet
Ingvar Mattson, kanslichef, Finansutskottet
Claes Norgren, riksrevisor, Riksrevisionen
Mötet leddes av Ilinca Benson, forskningsledare, SNS.
